Dåliga mamman´s blogg

Här serveras ingen kaffe latte

Min bilder
Namn:
Plats: Uppe i örn nästet, I en beige förort, Sweden

Om Dåliga mamman och pappa Basisten samt barnen Trotsmaskinen 11 år, Hulliganen 4 år och Näsapan 2 år. Om livet som trebarnsmamma utan förskönande gulligull och kaffe latte... Välkommen till det verkliga livet mitt bland spyor, bajs och allmän trebarnschock.

söndag 25 april 2010

Fästingperioden är här


Jisses vad tiden går. Kravmaskinerna växer så att det knakar. Jag prenemunerear (jag är sjuk och orkar inte spela smart) på nyhetsbrev från Babycenter. Det innebär att du registrerar dina små på en webbsida och så kommer det brev en gång i månaden som beskriver deras utveckling. Det är rätt skoj det där för det stämmer på pricken.

Fast jag skulle vilja beskriva deras små utvecklingsstadier lite annorlunda.
Fick ett brev nyligen rörande Fästingen 8 mån.

Så här skriver de:

Lägg dig på knä en stund och upplev världen från ditt barns perspektiv. Utrymmet bakom soffan kan vara ett okänt land. Köksskåpet kan innehålla....vad som helst. Bebisen vill utforska, men håller samtidigt på att lära sig hur stor världen är. Detta förklarar två andra saker som händer i denna ålder — rädsla inför främmande människor och en tendens att ty sig allt mer till det välkända. Med insikten om hur stor världen är kommer också en gryende förståelse av hur långt bort du kan gå ifrån ditt barn och det är en skrämmande tanke för någon så liten! Det kan vara prövande att ha en så mammig (eller pappig) liten varelse nära sig för jämnan, men denna fas kommer att gå över fortare om du inte försöker tvinga fram oberoende innan ditt barn är redo för det.

Bla, bla, bla... Dom som skriver dessa brev kan inte ha barn. Ungefär så här skulle jag skriva om jag jobbade på Babycenter:

Grattis din unge är nu 8 månader och 3 veckor. Färstingperioden är här. Den
här perioden är din unge skitjobbig. Ta varje tillfälle du kan att få lite egentid för nu är den slut på allvar. Din lilla bebis som tidigare kunde ligga på en filt och roa sig själv en liten stund har plötsligt förvandlats till en fästing. Han/hon kramlar sig fast vid ditt ben dygnet runt. Fästingen skriker om du försöker bända och lirka loss hans armar från ditt ben. Du inser rätt omgående att det enda rätta är att bära omkring på denna fästing, tja, dygnet runt tills han kommit över denna period. Fästingen har nämligen vid denna ålder utvecklat sin lilla hjärna så pass att han förstår att du kan försvinna, och det skrämmer fästingar mest av allt i hela världen.








Etiketter:

1 kommentarer:

Anonymous cicci sa...

;o). har precis samma här hemma nu..Men goa är de.
Härlig blogg du har. Känner precis igen sig.
kram Cicci

cizziandesson.blogg.se

26 april 2010 17:45  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida