Jag mår mycket bättre nu. Det verkar som ebolan gett med sig. Allt är som vanligt igen. Skyggot går till jobbet, Trotsot till skolan och Hulliganen till dagis. Nja, han går inte själv tyvärr. Jag lämnar honom kl 9. Tack och lov är det fantastiskt nära till dagis. Det ligger i princip precis utanför huset. Jag tänkte att eftersom jag måste leva med helvetestrapporna så ska jag åtminstone väga upp det hela med att ha toknära till dagis. Det är jag glad för idag. Bra val av mig.
Men Fästingen är fortfarande lite krasslig, och då är han ännu mer fästing-aktig än i vanliga fall. Det går bara inte att sätta ner honom på golvet över huvud taget. Då grabbar han tag i mina brallor och gnäller och hänger där som en panikslagen tångkrabba från Smögen. Exakt som en tångkrabba. Ni som fiskat krabbor på västkusten vet exakt vad jag menar. Ni som inte vet kanske får veta den dagen ni har en niomånaders bäse hemma.
Här hade jag egentligen tänkt skriva mer, men nu vaknade tång-krabban...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar