Dåliga mamman´s blogg

Här serveras ingen kaffe latte

Min bilder
Namn:
Plats: Uppe i örn nästet, I en beige förort, Sweden

Om Dåliga mamman och pappa Basisten samt barnen Trotsmaskinen 11 år, Hulliganen 4 år och Näsapan 2 år. Om livet som trebarnsmamma utan förskönande gulligull och kaffe latte... Välkommen till det verkliga livet mitt bland spyor, bajs och allmän trebarnschock.

måndag 31 januari 2011

Monday bloody mondayś

På måndagar är basisten iväg och spelar fiol. Förlåt, bas skulle det vara. Då är jag ensam med hans barn hela kvällen. Ja, då är det mest hans barn anser jag. I skrivande stund så vinglar Näsapan omkring som ett litet dregglande fyllo och drar en liten hund på hjul. Och han ser INTE djurvänlig ut. Trotsmaskinen har jag äntligen fått att duscha efter mycket tjat och gnat. Ungen såg ju för tusan ut som Dregen i Backyard Babies i håret. Inte ens när påpekade det, ville hon duscha. Jag vet inte vilken ålder ungar bryr sig om sin egen hygien. Inte vissa 10 åringar i alla fall. Men till slut så. Det är som med triss. Plötsligt händer det!


Hulliganen sover i alla fall. Efter ca tre bajsblöjebyten, vellingmeck och vild jakt runt lägenheten en timme. Skrikande lade han motvilligt sitt lilla kladdiga huvud på sin blåa blommiga kudde och somnade till slut. Då tänkte jag. Vilken satans tur att inte Basisten skriker så där innan han somnar. Det skulle se så... sjukt ut.

Nu sitter jag och samlar ny kraft för att försöka få Näsapan att somna. Jag vet inte vad det är för fel på den ungen, men han tycks inte ha något som helst sömnbehov. Om han somnar som de flesta normala barn runt 20.00, så vaknar han ca 23 och beter sig som en speedad tjackpundare i fem timmar. Den som hävdar att vi fostrar fel önskar jag att de får ett exakt likadant tjackbarn. Då kan vi diskutera uppfostran. Gärna en som klättrar också.

Jag tror jag måste avsluta här, för nu släpar han iväg med Basistens förstärkare. Det känns som vad som helst kan hända nu.

Etiketter:

lördag 29 januari 2011

Larvigt frussen




Samtal vid frukostbordet i morse.

Jag: "Vet du vad! Jag hittade en larv i aprikosmarmeladen igår! "
Trotsmaskinen: "UUUEEUUHH! Vad äckligt! Hur såg den ut...!?"

Jag: "Svårt att säga... lite brunaktig.. Den hade ju varit död ett tag."
Trotsmaskinen: "Ah, just det... Han frös ju ihjäl."

Intressant. Den lilla larven överlevde:
1. Aprikosplockarprocessen.
2 aprikostvätten.
3. Aprikos-mosar-maskinen.
4. Tillsats-meckandet.
5. Ytterligare snurr och mos och press ner i små lufttäta burkar.
6. Transport till butiken.
7. Färden från ICA maxi i Dåliga mammans stökiga baklucka för att slutligen ställas i kylskåpet. plötsligt dog den!

Larver är inte särskilt köldtåliga varelser helt enkelt.



Etiketter:

torsdag 27 januari 2011

Navelbråck är ett viktigt ord att kunna när man är 1,5 år

Nu har äntligen Näsapan lärt sig det användbara ordet navelbråck!
Det är Trotsmaskinen som är den pedagogiska läraren.

Var är navelbråcket!? Var är navelbråcket!? har hon upprepat likt ett mantra i veckor, samtidigt som hon pekat envist på Näsapans praktfulla utåtstickande navelbråck.

Och Härom dagen hände det! Poletten ramlade ner. Han tittade allvarligt på Trotsmaskinen, flåsade lite, en dreggelsträng dinglade sakta ner på parketten. Han pekade fundersamt och sakta på den lilla knappen på magen och utbrast plötsligt,

"Däh äh navebockee..."




Etiketter:

onsdag 26 januari 2011

Sadist-apan

Äntligen lite egentid. Jag har t.o.m lyckats färga håret ikväll. Känns bra. Det var sannerligen dags att tona bort gråsugge-randen i hårbotten. (Ni vet den där randen som tydligen kallas mörkblond eller cendré eller liknande bull-shit) Näsapan är mer apa än någonsin. Det blir bara värre och värre. I kväll när jag skulle bädda hans säng klättrade han med lätthet upp på min rygg, samtidigt som han biter tag i tröjan och sitter stenhårt fast som en pittbull terrier. Det gick inte att skaka av mig honom hur mycket jag än försökte.

Om jag sitter och tittar på tv så klättrar han upp på axlarna, står raklång och sätter sig med ett skutt ner på nacken. Detta samtidigt som han rabblar någon kryptisk ramsa. Hojtar man "AJ! Det gör ont!" Så stirrar han bara nöjt tillbaka och upprepar "Ooont" samtidigt som han ser lyriskt lycklig ut. Han nästan dregglar av förtjusning. Sadist är vad han utvecklats till de senaste veckorna. Han njuter av att skada andra människor! Han blir djupt fascinerad av att se ett ansikte förvrängas av smärta. Fortsätter denna utveckling så kommer han med lätthet konkurera med Hannibal Lektor i framtiden. Inte nog med det. Han gör "räv-saxen" också. Rävsaxen innebär att när man intet ont anande håller skit-ungen i famnen så smäller han till med raka armar rakt över ansiktet från båda hållen. Hårt som fan! Precis som en rävsax i öronhöjd. Det tjongar till och ringer i öronen i en kvart efteråt.

Man förstår numera lite mer vad han säger, men oftast inte. Det är fortfarande mycket arabiska. Hulliganen däremot snackar fan bättre än min gamla svenskalärare på högstadiet. Han svamlar termer som: Byta inloggning, operativsystem, mm. En riktig datanörd har han blivit. Men Näsapan använder mest datorn som gymnastikredskap. Precis som allt annat i huset. Jag fattar inte hur de kan vara så himla olika.

Nu delar de i alla fall rum. Vi har vräkt Näsapan från vårt sovrum. Vi tog bort spjälsängen och skaffade honom en vanlig stor säng i samma rum som Hulliganen. Det känns bra och det går jättefint faktiskt. Ett litet steg för sadist-apan, ett stort steg för en rädd misshandlad förälder utan fritid. Det blir faktiskt bara bättre och bättre.


Eftersom kamerasladden fortfarande lyser med sin frånvaro så får jag illustrera i paint tills vidare.

Bilden föreställer Näsapans skoningslösa attack mot sin intet anande sängbäddande moder.


Etiketter:

Facebook + Vab






Hulliganen och Näsapan hann bara gå en vecka på dagis innan de blev sjuka. Såklart. Så nu vabbar jag för första men absolut inte den sista gången detta år. Det känns lite trist att jag inte hinner skriva så mycket som jag vill, men så är det när man har småbarn. Dessutom har jag slarvat bort min kamerasladd så jag får inte upp ett gäng dagens sattyg bilder som ligger i kameran. Jag får väl rita i paint som jag gjorde i somras.

I brist på bloggfantasi så kopierar jag mina senaste Facebookinlägg här nedan.
Hittade en liten larv i aprikosmarmeladen i morse.
Positivt: Han dog förmodligen inte av besprutningsmedel.
Negativt: Han dog i alla fall.
Nu har jag precis satt Hulliganen och Näsapan i kö till gymnastik för jag VET att i synnerhet för Näsapan så väntar en strålande karriär med inriktning barr samt ringar.
Stoppar en tic tac i munnen... nej förresten, jag tar 5.
Jag kom på värsta hitlåten i sömnen inatt. Tyvärr så glömde jag bort allt när drömmen plötsligt ändrade riktning till att jag var en jagad bushkvinna i amazonas eller vad det var. Helt galen natt. :-(
blev stoppad av farbror polisen och fick blåsa i ett rör samt visa körkort. Tur att man är en sådan laglydig och skötsam kvinna.

mycket pytt i panna på golvet blev det

Dagens grubbel. Funderar på varför man har feta säkerhetsdörrar med låskjedjor mm när huset ändå ligger på markplan och har vanliga fönsterrutor...?
Också en dikt på det.
"Vabba"
Snoret rinner halt över kladdig barnakind.
Det låter dagen bli lång och krävande
ty sömnbristen kräver en kort nattstund åt gången.
Endast en liten slummer i gryningen.
Sakta ner i väster
Tidigt är den uppe igen,
mån om tiden är en vabbande förälder.

Etiketter:

fredag 21 januari 2011

Fredagsmys

Försöker ha fredagsmys framför en bra film, men en liten naken dvärg med nerklottrad mage blåser frenetiskt i en dregglig gammal blockflöjt från 80-talet ca 1 mm från vänsteröra, medan en annan flintig dvärg envist stänger av tv,n gång på gång. Plötsligt kommer dessutom en tredje halvdvärg ut från sin fängelsehåla (vanligen låst inifrån) och åker rullskridskor runt runt lägenheten med följd av att de andra dvärgarna börjar jaga runt runt halvdvärgen samtidigt som de skriker. Då slår det mig plötsligt att tjock-teven lika gärna kan hänga kvar ytterligare 10 år till.


Etiketter:

söndag 16 januari 2011

Det är tänt ute!


Hulliganen om den strålande morgonsolen som skiner genom det extremt skitiga vardagsrumsfönstret.

-Titta Mamma! Det är tänt ute!

Etiketter:

lördag 15 januari 2011

Besoar = hårresande fakta.

Detta är kvällens resultat av onödigt vetande genom surfning på internet. Denna information fick mig dock att omedelbart spotta ut peruken som jag förnöjt satt och tuggade på. Även min egen fläta som fastnat mellan bakre kindtänderna drog jag hastigt bort med hovtången.

Besoar En klump av osmältbart innehåll i magsäcken, kan någon gång också förekomma i tarmen. En besoar kan bestå av olika substanser. En trikobesoar består av patientens eget hår som svalts, ofta under en lång tid. Denna sjukdom är vanligast hos unga kvinnor. En fytobesoar består av växtfibrer och en farmakobesoar består av mediciner. En jästbesoar består av en klump jästsvamp och är en sällsynt komplikation efter kirurgiska åtgärder beträffande magsäcken. Orsakerna till uppkomsten av besoar är antingen intag av stora mängder osmältbara substanser och/eller en försämrad motilitet i magsäcken, ofta orsakad av operationer på detta område. Behandlingen är medicinsk (enxymer för att lösa upp besoaren, metoclopramid för att förbätta motiliteten). Ibland behövs kirurgiskt avlägsnande av besoaren, detta gäller speciellt trikobesoaren, som inte kan lösas upp enzymatiskt.


Bifogar även en bild på elendet.
Besoar

Etiketter:

Ang hopp

Tillvaron i mitt liv känns väldigt trevlig just nu. Pappa, med familj och deras nästintill benlösa hund på trevligt besök. Nya köksmöbler, Plus ärvda matsalsmöbler i vardagsrummet av min ömma moder. Och den fina brödrosten som jag fick i födelsedagspresent av min älskade romantiska man. Och inte nog med det! Hulliganen och Näsapan somnade runt 21 vilket tyder på ett strimma ljus i den fasansfulla sömnbrist-tunnel-demonen som etsat sig fast de senaste 3 åren. Inte undra på att man huden börjar se lika härjad ut som Freddy Crueger en stillsam lördagsnatt i Januari. Det kanske finns hopp, det kanske finns lite hopp.

Etiketter:

torsdag 13 januari 2011

Dagisstart på allvar

Har lämnat pojkarna på dagis idag för första gången. Extremt vemodigt. Inskolningen har dock gått bra och fröknarna är jättegulliga med barnen, så jag känner mig rätt trygg. Men ändå. :´-( Näsapan blev såklart extremt förkrossad när jag gick. Hulliganen var dock lite mer kavat och upprädde mycket samlat.
Nu ska man sitta här och stirra som en apatisk orolig curlingmorsa och undra hur det går. Kommer någon annan ful unge bita Näsapan? Kommer Hulliganen misshandla en fröken? Tankarna maler i huvudet.
Känns skumt att vara ensam. Städa? Fan heller. Film, julmust och min gömda centerrulle? Ja, för tusan! Det är trots allt min födelsedag idag och jag tänker tröstäta!



Etiketter: