Marsvin eller hund? Marsvin eller hund? Nej! det är en tanthund.

Trotsmaskinen passar en hund just nu. Om man nu ska kalla varelsen hund. Han ser snarare ut som ett sönderavlat marsvin med stans underbett. Det är så illa så att jag inte vågade duscha närmre nosen än hans nacke idag. (Jag var tvungen att tvätta honom för han hade ålat sig i lera.) Trots att han är ganska ful så vill jag ju inte dränka honom.

Han verkar dessutom gått lydnadskursen som gud glömde. Han är en obotlig rymmare och en hovnarr på samma gång. Han ser väldigt skum ut i kroppen också. Han har lång kropp samtidigt som han är kortbent. Pälsen är smutsgul, lång och lurvig och han har tantfrisyr på huvudet. Jag vet inte vilka raser han har i sig, men jag antar att det är en blandning av raserna på sid: 3, 67, 167, 893, 57, 84, 9256, 842, 847, 53, och 21 i Bonniers stora hund lexikon. Men jag kallar honom bara tanthunden. Inte för att tanter absolut äger denna typ av hund, utan för att han faktiskt liknar en tant.

Men Trotsmaskinen är glad. Hon älskar hundar. Jösses vad hon har tjatat om att få hund i alla år. Och när jag studerade dem idag så såg jag vilken glädje de tillför varandra. Vilket radarpar de blivit så fort. Tanthunden följer efter Trotsmaskinen var hon än går. De busar, leker och gosar hela dagarna... Det kommer bli sorgligt att lämna tillbaka tanthunden. Vi tycker verkligen om honom.

OBS! Det är inte tanthunden på bilden, men ganska lik. I synnerhet frisyren.

Nr 1 på Dåliga mammans önskelista

I dag när jag skulle hämta Hulliganen och Näsapan på dagis så stirrade jag fascinerat så ett par skräpplockargubbar (ni vet sådana där avdankade a-lagare som oftast sjukskriver sig på måndagar men ändå fått ett jobb i kommunen.) Det jag blev avundsjuk på var deras fantastiska långa "skräp-plockar-tångar." Fan, en sådan skulle man ju ha hemma. Jag skulle spatsera omkring i lägenheten med en baileys (inte ful-öl som skräpplockargubbarna dricker) i ena handen och den långa fina tången i andra. Det skulle verkligen underlätta upp-plockningen av Hulliganen och Näsapans leksaker som alltid ligger spridda över hela lägenheten. Det skulle bli lite roligare att städa då. Hur får man tag i en sådan där avdankad kommun-a-lagare-tång? Man kanske kan tjacka en utanför systembolaget av en "måndagsledig" gubbe.

Fejsbok

Om det är någon därute som mot förmodan vill ha en dålig mamma som vän på fejsbok så går det typ att ordna nu. Länk finns nu på sidan.

Jag är en amöba helt enkelt

Jag bad om nåd på jobbet idag och slapp förmiddagspromenaden. Tur det, för eftermiddagspromenaden höll på ta kål på mig bara den. Jag är fortfarande inte riktigt frisk. Känner mig som en amöba så fort jag anstränger mig. Tur att vi har möte i morgon. Nu ser jag fram emot fredag då ca 12 förväntansfulla stortandade 10-åringar ska komma på filmkväll hos oss. Dom är ju helt underbara dom små liven. :-) Jag älskar 10-åringar, de är så behagligt självgående och säger så fantastiskt roliga saker. De ska få tacos och en jävla massa godis och kolla på The Goonies! Det ska bli så galet kul! :-) Basisten, Näsapan och Hulliganen får INTE vara med, dom slänger vi ut några timmar.

Hulliganen och Näsapan har börjat på gymnastik

Huliganen och Näsapan har börjat på Gymnastik på söndagar. Jag måste varit bakfull när jag anmälde dem. Hulliganen springer mest omkring och är som en allmänt treårsförvirrad Hulligan. Han kan inte ta direktiv och regler över huvudtaget, trots att de är väldigt få. Det finns i princip EN viktig regel.

Alltså, de kan bara inte springa huller om buller i en hög, utan de måste åtminstone fladdra omkring åt samma håll. Det blir en himla massa krockar annars. Krockade barn är jobbiga för de blir på så satans dåligt humör. Länge! Men nej, bara för att treårsjävlas så SKA han springa MOT strömmen. Och krocka. Om jag helt enkelt hardcore-flyttar honom så får han ett hysteriskt aggressionsutbrott och skriker så det ekar i hela gympahallen. Då strirrar alla andra föräldrar. Speciellt de med små timida små döttrar med gris-rosa volangdräkter. Jag får lust att sätta honom i de där ringarna och hissa upp honom och gå och fika en timme eller tre. Så jobbig är han. Jag funderar på att anmäla honom till en harpakurs istället. Eller någonstans där jag slipper vara med.

Näsapan däremot är i sitt rätta element. Jag fick panik när han rappt klättrade upp så långt det går uppför ribbstolarna på väggen. Jag höll ett stadigt tag i hans brallor, men det hjälpte inte. Han klättrade vidare ur brallorna samtidigt som han gnällde irriterat. Hade ungen kunnat prata rent svenska och inte arabiska så hade han hojtat: "Släpp brallorna för faaan.. din jävel!!"
Men han gnäller bara argt något jag inte förstod. Jag skriker efter basisten som tålmodigt och förgäves försöker roa den rosenkindade, upprörda Hulliganen på andra sidan hallen. Men han hör inte.

Det hela slutar med att en annan förstående mamma hjälper mig att klättra upp och hämta ner Näsapan samtidigt som jag fångar upp honom. En annan mamma med en liten flintig, dregglig unge i bärsele står bakom oss och skrattar roat. Skratta du, tänkte jag. Vänta tills din lilla apatiska skallepär förvandlas till rabiat tjackapa. Men jag sa inget, ty hon hade en liten snäll rosa volangflicka med sig också. Dessa föräldrar förstår ändå inte.

I slutet av terminen är det meningen att de ska ha uppvisning inför publik! De ska representera Januari och då även hålla i små vita garnbollar. Herregud säger jag bara. Jag vågar inte ens fantisera hur det ska gå. Jag är nästan helt säker på att det blir ett långt blogginlägg dagen efter den uppvisningen.


Bilden visar hur Näsapan hardcore-rullar nedför en röd tjock madrass. Detta helt utan några som helst hämningar. Ribbstol-scenariet kunde dock inte dokumenteras eftersom jag vid detta tillfälle höll krampaktigt i Näsapans byxor.

Kan hamstrar kräkas?

En magsjuk 10-årings primära fundering: "Kan hamstrar kräkas?"

Som den ömma, omtänksamma moder jag är, så kastade jag raskt in en spyhink i det ebola-drabbade rummet, innan jag slängde mig på mobilen.

"Hamstrar kan absolut kräkas, när de ätit något olämpligt eller mår dåligt utav någon annan anledning. Ha en fortsatt trevlig kväll, och hälsa eventuella hamstrar som bor hos er från oss!"

Piff och Puff

Frågade 118 800 om Piff och Puff är homosexuella eftersom de lever ihop och aldrig träffar tjejer. Jag har absolut inget emot homosexuella, utan var mest nyfiken hur det ligger till eftersom det är det enda jag grubblar när Hulliganen tvingar mig se skiten varenda dag.

Deras svar kom väldigt fort: Piff och Puff är bröder, de är alltså inte ett par. Vi vet dock inte om de är homo, hetero eller asexuella.

Nja, jag undrar jag...