Vabbar igen

Vad BRA att Hulliganen sover den här tiden. Not. Men han är sjuk, så han får hållas. Näsapan kladdar yoghurt i köket, hur nöjd som helst. Och själv försöker jag klura ut nya vabb-lekar.

Vart tog våren vägen?

Hulliganens spontana kommentar när jag drog upp persiennerna i morse.

"Titta! Solen skiner ute!"

Nej Hulliganen Solen skiner inte. För den är täckt av alla svarta moln på himlen och dessutom så snöar det och nu ska mamma ta en grogg.

Att chockvakna

Jag hatar att chockvakna! Det händer OFTA i vår familj. Att chockvakna innebär när ens unge (oftast mellan 1-4 år) sätter sig upp i sängen på 1 sekund efter att ha sovit hur lunt och stillsamt som helst, och fullkomligen vrålar till synes helt utan anledning. Näsapan chockväckte mig idag. Varför gör de så!!? Jag har försökt fråga, men han skriker bara ännu högre när jag försöker få kontakt. Känslan i kroppen vid en brutal chockvakning är svår att beskriva, men jag ska försöka.

Känslan är kusligt nära känslan när man snubblar och ramlar i en dröm, det går likssom som en elstöt genom hela kroppen. Hjärnan som väckts från djup, harmonisk REM-sömn till krigslarm på en sekund hinner inte anpassa sig på så kort tid, så den bara vibrerar chockat innanför skallbenet och fattar ingenting. Den registrerar bara extremt obehag. Kroppen har inte heller hunnit vakna. Det känns som man ligger i gelé samtidigt som tre klonade Bert karlsson sitter och fikar på ens bröstkorg. De sitter och flinar och äter wienerbröd. En massa smulor trillar ner och täpper till mina näsborrar. Andnöden är ett faktum! Händerna blir darriga och den lilla hammaren i örat darrar oregelbundet pga svår chock.

Jag hatar att chockvakna.

Marsvin eller hund? Marsvin eller hund? Nej! det är en tanthund.

Trotsmaskinen passar en hund just nu. Om man nu ska kalla varelsen hund. Han ser snarare ut som ett sönderavlat marsvin med stans underbett. Det är så illa så att jag inte vågade duscha närmre nosen än hans nacke idag. (Jag var tvungen att tvätta honom för han hade ålat sig i lera.) Trots att han är ganska ful så vill jag ju inte dränka honom.

Han verkar dessutom gått lydnadskursen som gud glömde. Han är en obotlig rymmare och en hovnarr på samma gång. Han ser väldigt skum ut i kroppen också. Han har lång kropp samtidigt som han är kortbent. Pälsen är smutsgul, lång och lurvig och han har tantfrisyr på huvudet. Jag vet inte vilka raser han har i sig, men jag antar att det är en blandning av raserna på sid: 3, 67, 167, 893, 57, 84, 9256, 842, 847, 53, och 21 i Bonniers stora hund lexikon. Men jag kallar honom bara tanthunden. Inte för att tanter absolut äger denna typ av hund, utan för att han faktiskt liknar en tant.

Men Trotsmaskinen är glad. Hon älskar hundar. Jösses vad hon har tjatat om att få hund i alla år. Och när jag studerade dem idag så såg jag vilken glädje de tillför varandra. Vilket radarpar de blivit så fort. Tanthunden följer efter Trotsmaskinen var hon än går. De busar, leker och gosar hela dagarna... Det kommer bli sorgligt att lämna tillbaka tanthunden. Vi tycker verkligen om honom.

OBS! Det är inte tanthunden på bilden, men ganska lik. I synnerhet frisyren.

Nr 1 på Dåliga mammans önskelista

I dag när jag skulle hämta Hulliganen och Näsapan på dagis så stirrade jag fascinerat så ett par skräpplockargubbar (ni vet sådana där avdankade a-lagare som oftast sjukskriver sig på måndagar men ändå fått ett jobb i kommunen.) Det jag blev avundsjuk på var deras fantastiska långa "skräp-plockar-tångar." Fan, en sådan skulle man ju ha hemma. Jag skulle spatsera omkring i lägenheten med en baileys (inte ful-öl som skräpplockargubbarna dricker) i ena handen och den långa fina tången i andra. Det skulle verkligen underlätta upp-plockningen av Hulliganen och Näsapans leksaker som alltid ligger spridda över hela lägenheten. Det skulle bli lite roligare att städa då. Hur får man tag i en sådan där avdankad kommun-a-lagare-tång? Man kanske kan tjacka en utanför systembolaget av en "måndagsledig" gubbe.

Fejsbok

Om det är någon därute som mot förmodan vill ha en dålig mamma som vän på fejsbok så går det typ att ordna nu. Länk finns nu på sidan.

Jag är en amöba helt enkelt

Jag bad om nåd på jobbet idag och slapp förmiddagspromenaden. Tur det, för eftermiddagspromenaden höll på ta kål på mig bara den. Jag är fortfarande inte riktigt frisk. Känner mig som en amöba så fort jag anstränger mig. Tur att vi har möte i morgon. Nu ser jag fram emot fredag då ca 12 förväntansfulla stortandade 10-åringar ska komma på filmkväll hos oss. Dom är ju helt underbara dom små liven. :-) Jag älskar 10-åringar, de är så behagligt självgående och säger så fantastiskt roliga saker. De ska få tacos och en jävla massa godis och kolla på The Goonies! Det ska bli så galet kul! :-) Basisten, Näsapan och Hulliganen får INTE vara med, dom slänger vi ut några timmar.