Så efter ett telefonsamtal och påklädning av kinkiga barn så satt vi plötsligt där igen. I det förbannade väntrummet på vårdcentralen. Jag känner snart all personal. Hur läkarna ser ut är snart ingen överraskning. Lite tråkigt eftersom det roar mig att fantisera lite för att sedan upptäcka hur otroligt fel jag brukar ha.
Jag har varit där så jävla mycket nu, så jag kan börja jobba där... Jag skulle kunna kränga på mig en vitrock och helt enkelt vara "en i gruppen," utan att mina kollegor skulle reagera nämnvärt. "Nyanställd doktor, gud vad bra, äntligen!" skulle de tänka och bjuda mig på en bulle till i fikarummet.
Hur som helst. Denna gång var det en helt vanlig svensk medelålders kvinna. Ingen speciell rolig typ alls. Vilken besvikelse. Hon hade inte ens puckelrygg och sneda tänder.
På barnavårdcentralen däremot jobbar en jätterolig barnläkare som ser precis ut som Ewok i stjärnornas krig. Han är liten, fet och hårig över hela kroppen och ansiktet. Han låter dessutom som en Ewok också. Grymtar och piper liksom. (storrökare) Det är rätt bra eftersom barnen tycker han är lattjo och intressant. Han skulle fungera perfekt som en sådan där mobil som hänger i taket över skötbordet för att distrahera ungarna när de undersöks.
Tanten på vårdcentralen lyste i Hulliganens öron och skrev ut penicillin eftersom det mycket riktigt var öroninfammation. Så nu måste jag tvångsmata även honom med äcklig sörja morgon och kväll.
Jag känner mig som en djurskötare när jag försöker medicinera mina barn.
Det ser faktiskt exakt ut som på Animal Planet. Ni vet när någon stackars djurskötare ska försöka tvångsmedicinera en galen chimpans. Det slutar alltid med att de måste söva fanskapet. Varför lär de sig aldrig!?
...Kan man beställa sådana där bedövningspilar på nätet?
Barnläkaren på BVC
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar