Se hit alla trötta mammor! Vinn fint barnplagg!

Jag lottar ut ett valfritt gulligt plagg från Ping Pong barnkläder

Det enda du behöver göra är att beskriva vad som gör föräldrarskapet så underbart. Den smörigaste, präktigaste beskrivningen vinner.

Dessutom får du välja mellan dessa alternativ!

strl 92-98

strl 50-80

strl 68-90

strl 92-98

strl 50-70

strl 68-92

strl 68-92

Besök Ping Pong barnkläder för närmare information ang plaggen.
Ping Pong Barnkläder


Sänd ditt bidrag till doligamamman@live.se
Tävlingen avslutas 13:e Juni

Majskrok-spett

Trotsmaskinen utnyttjade senaste "Dagens sattyg" genom att med stor förtjusning tillverka en "majskrok-spett." Frågan är om hon inte ska anhållas som medbrottsling.

Natural hairy

Det är inte disken som gör mig till Stockholms svar på Bermudatriangeln. Inte heller tvätthögarna eller barnen i sig.

Det är alla dessa förbannade djur i badkaret som ständigt stirrar upp med kritisk blick. Ser precis ut som de tänker...

"Damn! DÄR var det länge sedan det ansades! Tänker hon raka sig i dag eller inte?" "Grabbar, kom å kolla! Vad tror ni?"

"Hahaha, Ja jävlar vilket mumintroll!"... Fast man vet ju aldrig. Det är som med triss. "Plötsligt händer det."

Den första pannkakan bör offras till pannkaksguden

Varför blir den första pannkakan alltid så otroligt ful och värdelös!? Den blir blek, degig och går alltid sönder. Ingen i familjen vill ha fanskapet. Den hamnar då i vasken i en rykande degig hög. Man kan tro att det ligger högre makter bakom fenomenet. Den första pannkakan ska helt enkelt offras till pannkaksguden. Det har vår gud bestämt. Jag är numera religiös anhängare av pannkakssekten pannikakka. 24,e Maj firar vi vår gud och då är vi lediga en vecka. Vem är på!

Dagens sattyg - Majskrokar

Brottsplats = Köket
Sattygets art = Hälla ut och sprida, krossa, smula majskrokar över hela golvet.
Händelseförlopp = Näsapan och Hulliganen togs på bar gärning när de satt tillsammans i köket och spred majskrokar över hela köksgolvet. Hulliganens illdåd klassas som något grövre än Näsapans eftersom han även sprang runt och stampade och krossade majskrokarna med sina nakna klibbiga fötter.
På sannolika skäl misstänkt för detta sattyg = Näsapan och Hulliganen.
Medbrottsling = Detta var en ytterst genomtänkt och planerad gemensam kupp av de båda misstänkta gärningsmännen.
Eventuella vittnen = Dåliga mamman och Trotsmaskinen.
Bevis = Vittne samt bildbevis.
Straff = Funderade på att skicka iväg dem till Ica Maxi för att köpa nya majskrokar, men kom på att det skulle ta sådan satans tid eftersom de har så korta ben.

Dagens sattyg - Riva i pantkassar

Brottsplats = Tvättstugan.
Sattygets art = Riva ut alla pantflaskor/burkar.
Händelseförlopp = Näsapan och Hulliganen togs på bar gärning när de satt tillsammans i tvättstugan och rev ut alla burkar och petflaskor över hela golvet.
På sannolika skäl misstänkt för detta sattyg = Näsapan och Hulliganen
Medbrottsling = Detta var en ytterst genomtänkt och planerad gemensam kupp av de båda misstänkta gärningsmännen.
Eventuella vittnen = Dåliga mamman.
Bevis = Vittne, bildbevis samt teknisk bevisning i form av en kvarglömd napp på brottsplatsen. DNA resultat visar att nappen tillhör Näsapan.
Straff = Som vanligt... inte mycket, eftersom rättsväsendet är katastrofalt slappt i Sverige.

Max lägenhet

Nu har jag fått veta att det redan finns Max för vuxna. Fan också tänkte jag först. Men skit samma, jag kan göra en egen version. King Kong har ju gjorts i en himla massa olika versioner.

Så nu tar vi en till.

I denna bok börjar max bli riktigt stor och ska flytta hemifrån.

Max lägenhet

Kapitel 1.
Titta max! Max inte bo hemma. Max egen lägenhet! Max flytta. Max glad. Max mamma glad.

Kapitel 2.
Titta Max lägenhet! Max lägenhet liten. Kokvrå. Max glad. Max ha fest! Kommer vänner. Vänner dricker öl. Max dricker öl. Max spela hög musik. Max och vänner fulla.

Kapitel 3.
Max vänner stör granne. Granne arg Max. Max granne bankar Max dörr. Max arg granne. Max smäller granne.

Kapitel 4.
Kommer polisen. Polisen hämtar Max. Max fest slut. Max lägenhet stökig. Max ledsen. Kommer tårar.

Dagens sattyg - "Tappa" föremål från balkong

Brottsplats = Balkong på tredje våningen.
Sattygets art = Kasta ner diverse föremål ner från balkong.
Händelseförlopp = Gärningsmannen ägnade en hel dag åt att kasta ner diverse föremål från balkongen samtidigt som han utbrast "oj, jammla!". Saker som "ramlade" var bland annat bitar från balkongmatta eftersom modern ägnade denna dag åt att försöka göra fint på balkongen. Dessa långa remsor hamnade på grannens balkongräcke vilket orsakade kraftig psykisk stress hos modern. Ytterligare föremål som hivades ut var: Basistens glamourösa askkopp (gammal syltburk) en leksaksbil, en happy meal leksak, ca 22 klädnypor och en cd skiva.
På sannolika skäl misstänkt för detta sattyg = Hulliganen såklart, vem fan annars.
Medbrottsling = Ingen annan än Hulliganen.
Eventuella vittnen = Dåliga mamman. (moden)
Bevis = Dåliga mammans vittnesmål räcker som bevisning.
Straff = Rejäl utskällning.

Hulliganen dukar

Varför bad jag Hulliganen duka i dag!? Vad trodde jag egentligen? Att han skulle ta fram finduken och noggrant placera gaffel, kniv, tallrik och glas på rätta stället.



I dag ska vi äta pannkakor med osthyvel, smörkniv och den största skeden vi har i lådan.

Barnkurs på distans - Kommandot "kom"

I denna nya serie "Barnkurs på distans" Går vi genom hur du på ett pedagogiskt sätt lär ditt niomånaders barn kommandot "kom"

1. Placera ut små brödbitar i en lång rad på golvet.
2. Kalla in barnet genom att upprepa barnets namn samt ordet "kom"
3. Klappa och beröm barnet då det tar sig framåt i din riktning. Efter ca tre dagars övning kan du försöka locka på barnet utan hjälp av brödsmulor.





I nästa avsnitt av Barnkurs på distans, går vi igenom hur du lär ditt barn kommandot "stanna kvar."

Max sommarjobb

Efter inlägget ang Max-böckerna så började jag spåna på det där med böcker och författarskap. Jag tänkte då att lata författare skulle kunna skriva böcker till lata läsare helt enkelt. Ungefär som Max-varianterna fast för vuxna. Man skulle ju t.o.m göra uppföljare på Max även som person. Som en hel serie liksom.

Max som barn är ju redan skrivna så jag kör över Barbro Lindgren totalt och sätter igång med hans resterande framtid.

Vi börjar med Max som tonåring. Jag ritar bilderna lite senare för just nu ligger jag i sängen med min lap-top på magen och det blir så bökigt...

Max sommarjobb

Kapitel 1.
Titta Max. Max ha pengar. Max jobba sommar. Max jobba Mc donalds. Max mamma glad.

Kapitel 2.
Max trött. Max ofta sen. Kommer jobbig kund. Max arg kunden. Max smäller kunden. Aj på kunden. Kommer tårar på kunden. Max chef arg. Max inte gilla chef. Max inte gilla pommes frittes. Max bränner sig. Ont på Max. Max arg.

Kapitel 3.
Max arg jobbet. Max hata skura. Max slänga förkläde. Max kasta hamburgare på chefen. Max chef kasta Max dörren. Ont på Max. Max arg. Max gå hem.

Kapitel 4.
Max utan jobb. Max vill inte jobba. Max slipper jobba. Max glad igen. Max dricka öl kompis. Max mamma arg.


Jag skriver mer i morgon, man blir så trött av att skriva långa romaner.

Varför?

Om jag själv skulle gissa åldern på ägaren till prylarna på denna hylla, så skulle jag gissa på en dam i ca 68 års åldern. En skötsam pensionerad morgonpigg dam som gillar att sticka och titta på körslaget. En glad och duktig kvinna som bakar och träffar sina barnbarn ibland. Hon har permanentat hår och bär stickade kardegans och hennes älsklingsrätt är kroppkakor med smält smör... Hon prenumererar på Allers och löser alla korsord. Även de svåraste, som hon skickar in och vinner en tallrikserie med tomtemotiv. Hon firar julen och påsken, pingst och alla högtider som finns och hon har pynt i överflöd. Alla hennes bord pryds av virkade löpare som hon givetvis virkat själv. Hon spar på alla rabatter hon hittar i reklamblad. Hon åker buss till Hökarängen om det visar sig att falukorven är 3 kronor billigare där än hennes lokala matbutik.

Men jag är inte 60. Jag är en förbannat lat 36 åring med tre ungar som suger musten ur mig. Jag är trött och fet för jag orkar aldrig banta efter mina förlossningar som gett mig foglossning, ryggvärk och annat skit som jag går och gnäller över på dagarna. Mitt hem ser ut som fan för jag har noll känsla samt intresse för inredning, och jag äger inte ens en hel servis. Den största höjdpunkten i mitt liv är när ungarna somnat så jag kan hala fram min 200 grammare marabou och titta på någon blodig skräckrulle helt ifred. Och när då min man tigger efter sex så suckar jag högljutt över att han stör mitt i min sällsynta chokladätarstund. Ganska ofta har jag lite barnkräk på axeln som jag anser vara en värdslig sak.

...Så varför äger jag då dessa grejer. (se lista nedan)

1. Dammsugarpåsar till en dammsugare a la modell 1987?

2. En burk spraystärk när jag aldrig stryker? Och om jag mot förmodan skulle vilja stryka så använder jag definitivt inte stärkelse.

3. En väldigt gammal kartong bleksalt från Grumme när jag aldrig använder bleksalt? Dessutom är den så gammal så att pulvret har bildat små betongklumpar.

4. Mässing och kopparputs när jag inte ens har mässing och koppargrejer hemma?

Varför?

Jag har en granne som är ca 68 år, jag nog ta och ställa prylarna utanför hennes dörr i morgon bitti. Hon blir säkert jätteglad.

Fästingens smeknamn

Här är en lista på några smeknamn Fästingen har här hemma.

Fästingen
Näsapan
Klängapan
Ullapan
Spindelapan
Läppbjörnen
Råttan (om han är påklädd)
Pungråttan (om han är naken)
Parasiten
Bubbis
Bibas
Grisen

Näsapan i profil

I dag vill jag tejpa barn

Jag får panik! Idag är Fästingen värre fästing-aktig än någonsin, det blir bara värre och värre. Han klänger krampaktigt på alla mina kroppsdelar han kan komma åt. Om man går förbi honom så griper han snabbt tag i benet, precis som en fästing på ett grässtrå som hittat sitt offer. Om man inte lyfter upp honom då, så står han och skriker och vinglar som ett gammalt fyllo från Gubbängen. Kräver att bli buren. Kräver och kräver hela dagarna. Jag kan inte ens skita ifred. Då hasar han efter in i badrummet, klättrar och klänger i mina nerhasade fula mysbrallor med hål i. Han skriker, nyps och ramlar om jag inte tar upp honom i knät.

Väl i famnen där man finner honom som mest, är han ute efter mina ansiktsdelar. Bita i min långa näsa är hans specialitet. Problemet är att hans små vassa undertänder hamnar i näsborren och det gör jävligt ont. Eller så borrar han in sina små fingrar i öronen. När går detta beteende över egentligen!?




Hade jag haft tillräckligt med silvertejp hemma så skulle jag nog tillämpat denna praktiska metod så jag åtminstone fick skita i fred....

Max bil

Jag är en sådan där dålig mamma som inte gillar att läsa böcker för mina barn. Jag gör det ändå och hoppas att de inte tar psykisk skada över att jag känner sådan enorm tristess när jag läser högt för dem. Jag väljer alltid de kortaste böckerna med störst text. Ibland händer det till och med att jag "råkar" missa en sida. Max-böckerna är mina favoriter för de är så underbart korta. Tre ord på varje sida. Det kan inte bli bättre.

"Max bil" tex, går ungefär så här:
Titta max. Titta Max bil. Kommer Lisa. Lisa ha bilen. Lisa får inte bilen. Lisa smäller Max. Max smäller Lisa (BRA brukar jag tänka då. Jävla unge som kommer och snor saker från oskyldiga barn. Och slåss gör hon dessutom, stryk tillbaka ska hon ha! Det är inte mer än rätt. BRA MAX!)

Sedan står det något om att de gråter båda två varpå Max feta morsa kommer mesigt leende med en ny bil till Lisa. !!!??? Varför då!? Jag skulle aldrig ge Lisa en egen bil. Jag skulle be den lilla satungen dra, och jag skulle jag bli förbannad över att Lisas trachiga föräldrar lyser med sin frånvaro.

Vad är det för skitböcker de skriver till barn?

Alzheimers?

Likt en våldsam inbrottstjuv gick Hulliganen lös på sitt rum. Besinningslöst rev han ut böcker ur bokhyllan, han kastade kuddar och annat bråte omkring sig. Andfådd lämnade han rummet.

Efter ca 10 minuter återvände han till brottsplatsen, tittade förbryllat på röran varpå han utbrast förvånat "Oj, va hänt här!"

Nu är frågan, lider min unge av alzheimers?

Hulliganen spelar xbox

Hulliganen tjatar: "Pela, mamma, pela, pela, pela pann-pelet, pela pann-pelet! Pela pann-pelet!! Peeeeeeeelaaaaaaa!!!!!"

"Nej Hulliganen, du kan inte spela call of duty 2... Den är inte bra för småbarn."

"Vi tar DOOM 3 i stället, den är mycket lättare."

Alien vs Fästingen

Teckenlådan

Teckenlådan. Vilket skitprogram. Döva barn har det säkert redan tufft i livet. Måste de då göra ett så fruktansvärt uselt barnprogram till dem också. Tänker då på den där förvuxna mannen som är intryckt i en brun hundkostym och krälar och ålar omkring på golvet och flämtar och lipar som en sinnessjuk pervers galning. Snacka om att ge den döva världen taskigt rykte. Nu vet ju jag att döva människor är fullt normala människor, men vad ska folk tro som inte har bättre förstånd. Jag protesterar. Gör bättre barnprogram till döva barn!

Han kallar sig tydligen Busan.
Hunden som förnedrar döva.

Dagens sattyg - pissa på pussel

Brottsplats =Hulliganen och Fästingens gemensamma rum.
Sattygets art = Pissa på pussel
Händelseförlopp = Fästingen satt naken på ett löjligt enkelt pussel med nalle puh motiv, då han plötsligt började urinera kraftigt mitt på pusslet. De flesta pusselbitar blev nerpissade. Även den minsta biten en halvmeter ifrån som föreställer den lilla töntiga figuren Nasse.
På sannolika skäl misstänkt för detta sattyg = Fästingen
Medbrottsling = Gärningsmannen pissade helt självständigt.
Eventuella vittnen = Hulliganen som skvallrade besviket och högljutt för modern.
Bevis = Moderns uppgifter samt vittnesuppgifterna från den kränkta brodern räcker som bevis.
Straff = Brottet preskriberas pga gärningsmannens ringa ålder.

Rockstjärnor med migrän och marsvinsbarn med sömnbesvär

Vilken värdelös natt. Det är märkligt hur alla familjemedlemmar flyttar runt på nätterna. Ingen vaknar där de somnar. I natt var en sådan natt.

Det började med att Trotsmaskinen somnade bredvid Hulliganen. Men Hulliganen somnade sist av alla eftersom han hatar att sova. Jag tror han har kommit in i en känslig mardrömsperiod. Han piper, gnäller och gnyr på nätterna. Det gjorde han även denna natt. Jag fick springa in till honom minst 5 ggr för att lugna honom.

I vanliga fall brukar Basisten (fd Skyggot) sova bredvid honom eftersom det är enklast för alla just nu. Men just denna natt låg Basisten och kved i huvudsmärtor. Förmodligen berodde det på att han drack rödvin och lekte rockstjärna i går kväll. För att ge honom den rätta realistiska känslan hjälpte jag honom på traven och kastade ett gäng stringtrosor på honom. Jag skippade att kasta bh,ar eftersom jag tvivlade på att mina gamla amningkassar skulle ge den där äkta groupiekänslan.

Slänger in en bild på basisten här...

Så, nu fortsätter vi.

Givetvis är fästingen en sådan person som kräver konstant hudkontakt på nätterna, annars vaknar han och viftar och gnäller ca 168 ggr. Så för att minimera alla abrupta uppvaknanden så slutar det alltid med att han får sova bredvid mig. Jag är nämligen en stor anhängare av tvärtemot metoder då det gäller barnuppfostran. Mitt motto i livet är KISS (keep it simple stupid)

Någon gång mitt i natten fick jag även hämta Trotsmaskinen eftersom hon hade lagt sig tvärsöver Hulliganens säng så att han höll på att ramla över kanten. Det var då jag upptäckte att Basisten låg i Hulliganens säng, så jag vände vid Trotsmaskinen sängkant och ledde bort en vinglig Trotsmaskin till Basistens lediga säng. Allt detta måste göras jävligt fort eftersom Fästingen lätt vaknar om han inte har min svettiga tutte i ögonhöjd.

I mittspringan måste jag ligga. Som ett skyddande staket mellan barnen så att de inte sparkar, knuffar eller i värsta fall lägger sig tvärsöver och krossar varandra. I detta fall är Fästingen mest sårbar eftersom han är så liten. Trotsmaskinen är livsfarlig på nätterna och jag undviker i största möjliga mån att dela säng med den ungen. Man bör åtminstone tecknat en bra försäkring först.

Jag känner mig precis som Fästingens livvakt dygnet runt. Det är märkligt vad sårbara dessa små varelser är. De skulle inte överleva ett dygn utan sina föräldrar. Marsvin däremot springer runt och käkar gräs två timmar efter födseln. Tänk om mina barn vore lite mer som marsvin ibland. Vad skönt det skulle vara.

Från vänster. Fästingen, Trotsmaskinen, Hulliganen

Pappa blåser Marlboro

Hulliganen om rökande pappa på balkong.

"Oj, titta pappa blåser."

Halsfluss och Doktor ögonbryn

Vet inte riktigt hur jag ska börja, men nu sitter jag här lagom sliten och med hela truten full med automattuggumin från Willys. Jag och Trotsmaskinen brukar vrida ut ett gäng färggranna kulor när vi ändå är där och handlar mat. Jag försöker låta bli choklad för jag orkar inte vara ett fetto hela livet bara för att jag klämt fram två ungar under kort tid. Jag tror i alla fall att 5 automattuggummin är bättre än en 200 grammare Marabou om dagen...

Skit samma. Idag fick jag slänga in Hulliganen och Fästingen i baksätet på vår skitiga Opel med vinterdäck för att träffa ytterligare en läkare på vårdcentralen. Jag kände på mig att något var riktigt, riktigt fuffens.

Den här gången var Hulliganen på sitt värsta skithumör. Ni vet som sådana där skitungar man brukar se i affären. Jag talar om de som ligger på golvet vid godishyllan och skriker. De skriker och gormar så högt att alla i hela affären stirrar och tittar medlidsamt på den stackars morsan som står där och försöker tysta ungen... Förgäves. Precis så var han, och inget hjälpte. Hade det varit i en affär så hade jag tagit honom under armen och gått därifrån... Men nu skulle vi ju till doktorn.

Ett gammalt pensionärpar försökte gulla lite med honom. Höll upp hans Mc donalds drake och mumlade något hurtigt mellan lösgaddarna varpå Hulliganen grabbade tag i draken, vrålade som sångaren i Slayer varpå han slängde den tvärs över hela väntrummet. Han betedde sig precis som en pubertal 16 åring med allvarliga sociala störningar. Pensionärparet försvann.

Sedan ville han att jag skulle ta upp fiskarna ur akvariet. När jag förklarade att fiskarna dör då så skrek han som sångaren i Slayer igen. Och igen, och igen.

Plötsligt hörde jag en liten försiktig röst försöka uttala mitt efternamn. Förgäves. Det var dagens doktor. Denna gång var det en liten, liten man som såg ut som en liten stenåldersman eller nåt. Han hade liksom väldigt långa ögonbryn. Han var extremt försynt och tystlåten. Jag kunde inte låta bli att undra om han verkligen jobbade där på riktigt, eller om det var en sådan där som smusslat in sig själv som läkare. (Som jag själv hade planer på förra gången jag var på vårdcentralen.) När han frågade mig om Fästingen var bra i örat så blev jag orolig på riktigt. Men jag borde kanske grabbat tag i hans instrument och börja undersöka mina barn... nu när han ändå frågade liksom.

Efter att ha lekt läkare en stund så fick jag Dr ögonbryn att skicka oss på lite provtagning i labbet. En tant i vit rock stack ner långa pinnar i halsen på både mig, Hulliganen och Fästingen. Vi höll på spy allihop. Fast inte samtidigt. Men det gick bra. Hulliganen fick ett klistermärke som föreställde Bamse. Bamsemärket åkte i backen med ett Slayervrål även den. I helvete att han tänkte vara polare med en kärring i vit rock som stack långa pinnar i halsen på honom. Fästingen däremot förlät vitrocken för övergreppet, tog emot klistermärket varpå han försökte svälja det.

Efter topsövergreppet fick jag vänta ytterligare i väntrummet på provsvar från Dr ögonbryn. Pensinärsparet satt fortfarande kvar i väntrummet. Gubben som satt på sin rollator backade flera meter när jag kom in med Hulliganen. Jag kom plötsligt på att man skulle kunna använda Hulliganen som vapen. Alla ryggar liksom när vi kommer in i ett rum med honom. Tanten log bara mot Fästingen denna gång.

Dr ögonbryn kallade åter igen in oss i hans trånga läkarrum. Han informerade mig att jag och Hulliganen hade halsfluss. En månads ebolakänsla och tre satans läkarbesök tog det att få den diagnosen.

Medan han saaaakta plitade ner recept och dyl med ett pekfinger i taget så ruttnade även Fästingen på att sitta snällt i mitt knä. Han ålade och krånglade tills jag inte kunde hålla honom längre. Han hasade ner på golvet och började pilla på bordsbenet.

Hulliganen pep och gnällde som en nervös rottweiler och tjatade om att "Åka hem, åka, hem, åka hem, åka hem. Samtidigt viskade ögonbrynen försynt en massa frågor om barnens vikt mm, lååångsamt. Och mitt i allt hör jag ett krystande ljud underifrån skrivbordet. Fästingen skiter. Det låter exakt som någon föder barn. Han kvider, gnäller, stånkar, frustar och pressar i bakgrunden till Hulliganens gnälliga "Åka hem, åkaaaaaa heeeeeem. Heeeeeeem.

KAN DETTA SATANS LÄKARBESÖK VARA ÖVER SNART! Tänkte jag otåligt. Jag fick plötsligt lust att HÅRT rulla iväg den lilla mannen från tangentbordet och skriva själv. Plötsligt fick jag ett skrattanfall över elendet och Dr ögonbryn såg mer och mer nervös ut... Men plötsligt var han klar.

Det hela var över och vi kunde lämna vårdcentralen för denna gång. Vi får väl se när det är dags nästa gång. Jag vågar inte hoppas längre. Kanske det verkligen ÄR ebola vi har på riktigt.

Doktor ögonbryn

Min lilla båtflykting från Indien

Funderar stark på om man kan tjäna en hacka på Hulliganen. Jag tänkte eftersom han springer omkring och pratar som en nyanländ invandrare från Indien hela dagarna, så kanske man kan färga hans hår svart och skicka iväg honom på en SFI kurs (svenska för invandrare).

Problemet är att han förmodligen blir utvisad till sitt "hemland" inom en vecka eftersom han kommer begå så mycket sattyg på skolan att de inte orkar med honom.

Dagens sattyg - Hårsnodd i tekopp

Brottsplats =Vardagsrummet
Sattygets art = Svart hårsnodd i tekopp.
Händelseförlopp = Offret satt och drack te en mulen onsdagsmorgon då hon plötsligt fick något ludet i munnen. Föremålet som offret höll på sätta i halsen visade sig vara en hårig hårsnodd. Teknisk undersökning visar att snodden kommer från butiken Glitter.
På sannolika skäl misstänkt för detta sattyg = Hulliganen
Medbrottsling =
Bevis = Ingen bevisning i nuläget
Eventuella vittnen = Inget vittne finns
Straff = Den misstänkte gärningsmannen går fortfarande fri i en förort söder om Stockholm.

Bruna fläckar = kaffe

Hulliganen om några leverfläckar på Skyggots arm.
"OJ! Pappa spillet moucket kaffe där!"
Översättning (oj pappa, du har spillt mycket kaffe på din arm)

Hulliganen om en torkad blodfläck på golvet.
"OJ, titta! Spillet moucket kaffe!"
Översättning (Oj, titta! Någon har spillt en massa kaffe på golvet!)

Hulliganen sa...

Nu börjar det bli dags för "Hulliganen sa." Tidigare har det mest varit "Trotsmaskinen sa." Men Trotsmaskinens värsta "grodperiod" är tyvärr över, eftersom hon blivit så präktigt förnuftig på sista tiden. Trist, men ofrånkomligt.

Men som tur är börjar Hulliganens era av grodor i takt med att han börjar behärska det svenska språket någotsånär. Hittills har det ju mest varit arabiska... eller nåt. Eller det är fortfarande mycket arabiska, men emellanåt slinker det ut en och annan märklig svensk mening, och det tänkte jag dokumentera så jag kan skämma ut honom lite när han är 14 bast och har polarna här hemma på besök.

Ewok och galna apor

Igår morse när Hulliganen försökte öppna sina igenmurade ögon tog han sig plötsligt på högra örat och klagade "ont öjat" HURRA!!! Tänkte jag ironiskt.

Så efter ett telefonsamtal och påklädning av kinkiga barn så satt vi plötsligt där igen. I det förbannade väntrummet på vårdcentralen. Jag känner snart all personal. Hur läkarna ser ut är snart ingen överraskning. Lite tråkigt eftersom det roar mig att fantisera lite för att sedan upptäcka hur otroligt fel jag brukar ha.

Jag har varit där så jävla mycket nu, så jag kan börja jobba där... Jag skulle kunna kränga på mig en vitrock och helt enkelt vara "en i gruppen," utan att mina kollegor skulle reagera nämnvärt. "Nyanställd doktor, gud vad bra, äntligen!" skulle de tänka och bjuda mig på en bulle till i fikarummet.

Hur som helst. Denna gång var det en helt vanlig svensk medelålders kvinna. Ingen speciell rolig typ alls. Vilken besvikelse. Hon hade inte ens puckelrygg och sneda tänder.

På barnavårdcentralen däremot jobbar en jätterolig barnläkare som ser precis ut som Ewok i stjärnornas krig. Han är liten, fet och hårig över hela kroppen och ansiktet. Han låter dessutom som en Ewok också. Grymtar och piper liksom. (storrökare) Det är rätt bra eftersom barnen tycker han är lattjo och intressant. Han skulle fungera perfekt som en sådan där mobil som hänger i taket över skötbordet för att distrahera ungarna när de undersöks.

Tanten på vårdcentralen lyste i Hulliganens öron och skrev ut penicillin eftersom det mycket riktigt var öroninfammation. Så nu måste jag tvångsmata även honom med äcklig sörja morgon och kväll.

Jag känner mig som en djurskötare när jag försöker medicinera mina barn.
Det ser faktiskt exakt ut som på Animal Planet. Ni vet när någon stackars djurskötare ska försöka tvångsmedicinera en galen chimpans. Det slutar alltid med att de måste söva fanskapet. Varför lär de sig aldrig!?

...Kan man beställa sådana där bedövningspilar på nätet?

Barnläkaren på BVC

När man måste plåga sina barn

Jäkla envisa förkylning och nedrans ögoninfamationer! GAH vad jag är trött på alla virus och bakterier som tvingar min familj att stanna inne som ett annat Frizle-fall. Hatar den där gula geggan som klibbar, smetar och torkar in i Hulliganen och Krångelkrabbans små ledsna spretiga ögonfransar.

Det värsta med småbarn är att de inte förstår varför man måste plåga dem. De hajjar inte varför mamma/pappa tvångshåller för att tvätta, dutta, torka bort snor och ögongegga och tvingar i dem vedervärdig penicillin.

För att inte tala om de berömda Alvedonsupparna som ska pressas in i rumpan vid behov. De tror såklart att man är världens vidrigaste sadistmorsa. Och man känner sig verkligen som en också. Jag hatar det!

Kåvepenin med fruktsmak... Vad är det för skit. Det är som att försöka göra en bajskorv godare genom att lägga en hallonbåt i den. Patetiskt.

Men allt detta gör man trots allt. För egentligen är man ju en sadistmorsa om man INTE gör det... Ibland måste man helt enkelt plåga sina barn för att man älskar dem så förbaskat.

Ett finger i trumhinnan

Det var en härlig natt i natt. Nu har även Hulliganen ärvt Fästingens ögoninflammation. Det är jobbigt för föräldrar med sjuka barn, men trots allt är det faktiskt mest synd om barnen som är
sjuka.

Hulliganen gnällde och pep vareviga timme och Fästingen vaknade mitt i natten och fick för sig att han skulle vara uppe och leka ett par timmar. Men det ville inte jag och Skyggot. Vi var mycket trötta.

Jag försökte ligga kvar i sängen och vila bredvid krångelkrabban så gått det gick, men det är omöjligt att sova bredvid en nattsuddande niomånaders krångelkrabba. Mest fascinerande med småbarn är hur långt deras smala små fingar når in i ens öron och näsborrar.

Varför ska de alltid sticka in deras små långa, smala fingar in i örat, ända in till trumhinnan och upp i näsborren ända bak till hjärnbarken. Varför?

Själva är de minsann hyperkänsliga. Man får ju inte ens pilla bort en snorbobba utan att de protesterar hysteriskt.

Fiskpinnar

I morse när Hulliganen vaknade så hade han bestämt sig för att han absolut ville åka och handla mat. Fiskpinnar. På stört. Han skrek och grinade som en rabiat... Hulligan, om att få åka bil till affären och handla fiskpinnar. Han kan inte ens uttala det rätt. Han skriker "Kickipinni!!!" "kickipinni!!!" "Åka hannla kikkipinnnniiii!!!"

Men det är inte det första prioriteringen som nyvaken förälder att kasta sig i bilen för att handla fiskpinnar kl åtta på morgonen. Vad får tvååringar allt ifrån. Varför!? Vad är det som gör att de känner att endast ett paket inhandlade fiskpinnar på Willys kan få dem på bättre humör. Nej, jag förstår inte.

Han fick vänta. Men det slutade med att han faktiskt fick följa med och handla mat. T.o.m fiskpinnar. Hulliganen är glad nu.

Brödsmulor i mjölkglaset

Jag tycker inte om att låta mina barn dricka ur mitt dricksglas längre. Det var något jag konstaterade i morse när Hulliganen stod och tiggde som en hund när jag åt frukost. Han ska alltid smaka det jag äter, trots att han får eget. Och det är väl ok. Men jag gillar inte när han ska dricka ur mitt glas. Oavsett vad jag har i glaset.

Anledningen är att allt som kommer in i munnen liksom kommer tillbaks ut i glaset... och det kan vara i princip vad som helst. Oftast handlar det om brödsmulor och liknande födoämnen. Barn behärskar inte tekniken att dricka rumsrent. Därför har jag nu slutat att bjussa på mjölk och annat flytande till barn under 8 år.

Konsten att bajsa snett

Helgens mysterium.

HUR kan en niomånaders bäse bajsa snett utanför blöja OCH pyjamas så att allt hamnar i tre kletiga klickar på parketten!? Och inte nog med det. Hur lyckas han kleta ner sin storebror också!?

Fästingen kan! I dag gjorde han det i alla fall, och det gick alldeles utmärkt. Om man har en pyjamas med vida ben och står lutad mot vardagsrumssoffan med brorsan bredvid sig... Ja, då går det.

En egen husdoktor.

Sitter här och trycker i mig lite fil och flingor till lunch. Det var ett fasligt farande på mig idag. Jag var till doktorn med Fästingen idag. I dag var doktorn en liten, liten kvinna med Indiskt look. Hon var otroligt gullig och bra. Henne vill vi har fler gånger. Men sånt får man inte bestämma, trots att det heter "husdoktor" nu för tiden. Vaddå husdoktor!? Varför heter det så egentligen? Det låter som om doktorn vore ett litet husdjur.

Man kanske borde skaffa sig en husdoktor som husdjur. Den kan spatsera runt här i lägenheten på dagarna med ett stetoskop runt halsen. Jag skulle sköta om den väl. Ge den mat när den gnäller, borsta håret och göra roliga frisyrer på den. Jag skulle motionera doktorn ordentligt varje dag och se till att den inte bajsar i grannens rabatt eller i sandlådan. Jag skulle bli en bra doktorägare. Kanske man t.o.m skulle kunna ställa ut sin husdoktor om den visade sig ha de rätta dragen och bra kroppsform. Det skulle vara roligt. Min husdoktor skulle bli best i show för jag skulle se till att den har bra temperament och inte biter domaren i handen när han kollar i doktorns mun.

Hur som helst så fick Fästingen penicillin och hostmedicin för han hade öroninflammation i BÅDA öronen. Stackars fästingen. Men nu borde det bli bra snart. I kväll blir det nog ingen brasa för oss.

Tångkrabban från Stockholm

Jag mår mycket bättre nu. Det verkar som ebolan gett med sig. Allt är som vanligt igen. Skyggot går till jobbet, Trotsot till skolan och Hulliganen till dagis. Nja, han går inte själv tyvärr. Jag lämnar honom kl 9. Tack och lov är det fantastiskt nära till dagis. Det ligger i princip precis utanför huset. Jag tänkte att eftersom jag måste leva med helvetestrapporna så ska jag åtminstone väga upp det hela med att ha toknära till dagis. Det är jag glad för idag. Bra val av mig.

Men Fästingen är fortfarande lite krasslig, och då är han ännu mer fästing-aktig än i vanliga fall. Det går bara inte att sätta ner honom på golvet över huvud taget. Då grabbar han tag i mina brallor och gnäller och hänger där som en panikslagen tångkrabba från Smögen. Exakt som en tångkrabba. Ni som fiskat krabbor på västkusten vet exakt vad jag menar. Ni som inte vet kanske får veta den dagen ni har en niomånaders bäse hemma.

Här hade jag egentligen tänkt skriva mer, men nu vaknade tång-krabban...

Mystisk tonfisk

Den här tonfiskburken har legat i smågrabbarnas bokhylla i en vecka nu. Hur hamnade den där? Varför är den där? Kan det vara ett kryptiskt meddelande att det är dags att sluta med nattvällingen för all framtid? Det är just denna typ av mysterium som ständigt drabbar en som småbarnsförälder.

Jag sökte för min Ebola i dag

Håhå, jaja, så har man nu varit hos doktorn för att demonstrera min ebola. Jag satte mig snällt i väntrummet och väntade på att en okänd doktorröst skulle ropa upp mitt namn. Det är som ett lotteri varje gång... hur ser doktorn ut den här gången? man? kvinna? ful? snygg? Ibland är det fler som hastigt reser sig samtidigt, det beror ofta på att deras namn rimmar med varandras. Det ser så roligt ut. Och ibland ropar de upprepade gånger på nån halvdöv åldring som läser sin Allers tills de till slut får hämta tanten.

När jag satt där och försökte kväva min envisa hosta så kom en tjock dam på käpp vaggande mot mig. Hon stannade precis framför mig och stönade "vad gör jag nu?" "Inte fan vet jag," tänkte jag och var precis beredd att hoppa undan tre meter åt höger i fall hon hade fått för sig att kasta sig ner i mitt knä. För det såg ut som hon tänkte göra det, trots att halva väntrummet var ledigt. Men plötsligt lommade hon vidare genom rummet och jag kunde pusta ut.

Då plötsligt hörde jag en röst ropa mitt namn. Min doktor var en stor tjock tant denna gång. Ibland tar doktorer i hand, ibland inte. Denna doktor gjorde det inte. Kanske för att jag sa att det kändes som jag har ebola. Den tjocka tant-doktorn kunde dock lugna mig med att det inte var ebola som drabbat mig utan ett vanligt envist virus. Hon lyssnade på mina lungor och tog ett blodprov för säkerhets skull. Jag blev nästan lite besviken, för här har man gått och kvidit och gnällt i svåra krämpor i en hel vecka och så får man inte ens briljera med en cool udda sjukdom.

Men jag fick hostmedicin i alla fall tack och lov. Den tjocka doktorn rådde mig dock att inta den kvällstid eftersom man kunde bli lite trött.

Med skräckblandad förtjusning läste jag "etylmorfin" på etiketten. Weeyy! tänkte jag. "Våga droga!" Jag som inte festat på snart tre år har fått en flaska morfin av den tjocka tant-doktorn. Hon kanske tyckte att jag såg ut att behöva det... ja, jag sa faktiskt att jag hade småbarn hemma.

Jag smuttade i mig rekommenderad dos och inväntade spänt resultatet. Skulle jag sluta hosta? Skulle jag bli jättegroggy? Läskigt. Spännande.

Ja, en kvart senare var jag groggy... och hostade, och hostade, och hostade. Jag hostar fortfarande. Det enda som hände var att jag blev en hostande oduglig nerdrogad mamma som bara vill sova. Jag ska aldrig mer gå till doktorn.

Fästingperioden är här

Jisses vad tiden går. Kravmaskinerna växer så att det knakar. Jag prenemunerear (jag är sjuk och orkar inte spela smart) på nyhetsbrev från Babycenter. Det innebär att du registrerar dina små på en webbsida och så kommer det brev en gång i månaden som beskriver deras utveckling. Det är rätt skoj det där för det stämmer på pricken.

Fast jag skulle vilja beskriva deras små utvecklingsstadier lite annorlunda.
Fick ett brev nyligen rörande Fästingen 8 mån.

Så här skriver de:

Lägg dig på knä en stund och upplev världen från ditt barns perspektiv. Utrymmet bakom soffan kan vara ett okänt land. Köksskåpet kan innehålla....vad som helst. Bebisen vill utforska, men håller samtidigt på att lära sig hur stor världen är. Detta förklarar två andra saker som händer i denna ålder — rädsla inför främmande människor och en tendens att ty sig allt mer till det välkända. Med insikten om hur stor världen är kommer också en gryende förståelse av hur långt bort du kan gå ifrån ditt barn och det är en skrämmande tanke för någon så liten! Det kan vara prövande att ha en så mammig (eller pappig) liten varelse nära sig för jämnan, men denna fas kommer att gå över fortare om du inte försöker tvinga fram oberoende innan ditt barn är redo för det.

Bla, bla, bla... Dom som skriver dessa brev kan inte ha barn. Ungefär så här skulle jag skriva om jag jobbade på Babycenter:

Grattis din unge är nu 8 månader och 3 veckor. Färstingperioden är här. Den här perioden är din unge skitjobbig. Ta varje tillfälle du kan att få lite egentid för nu är den slut på allvar. Din lilla bebis som tidigare kunde ligga på en filt och roa sig själv en liten stund har plötsligt förvandlats till en fästing. Han/hon kramlar sig fast vid ditt ben dygnet runt. Fästingen skriker om du försöker bända och lirka loss hans armar från ditt ben. Du inser rätt omgående att det enda rätta är att bära omkring på denna fästing, tja, dygnet runt tills han kommit över denna period. Fästingen har nämligen vid denna ålder utvecklat sin lilla hjärna så pass att han förstår att du kan försvinna, och det skrämmer fästingar mest av allt i hela världen.

Tv-shop släng dig i väggen

Är du fet? Behöver du gå ner i vikt till midsommar? Vi har ett billigt Aprilerbjudande just för dig! Vårbanta med Inas ebola. Metod: Be Ina hosta hårt i ditt ansikte. Invänta ca 2 dagar. Resultat: Du får en extrem halssmärta som inte är av denna värld, och detta medför att du inte kan äta över huvudtaget. Vips, kilona rasar! Är du inte nöjd efter 4 veckor så tar Ina gärna ebolan tillbaka.
Och beställer du redan idag så får du en Nezeril på köpet.

Men det är inte allt! Beställer du NU så får du även tillägget "Inas akuta bronkit" som skyndar på processen eftersom den hjälper dig att kräkas lite då och då.

Ring redan idag så får du även lite streptokocker på köpet. Då är du lika spinkig som Anna Anka lagom till dina barn börjar skolan i höst. Och vem vill inte vara en "HOT MAMA"


Tveka inte, greppa luren NU!

Du kan dela upp betalningen räntefritt.
(men vi tar 598 kr i avi-avgift)

Före

Efter

Dagens sattyg - Välta julgran

Brottsplats =Vardagsrummet
Sattygets art = Vandalisering samt stöldförsök.
Händelseförlopp = Modern hör plötsligt ett brak och finner gärningsmannen tätt intill en omkullvräkt julgran. Det var en vacker röd kula som lockade till gärningen. Gärningsmannen visade inga tecken på ånger.
På sannolika skäl misstänkt för detta sattyg = Hulliganen
Medbrottsling = Gärningsmannen var ensam ansvarig för dådet.
Bevis = Vittne samt fotobevis.
Eventuella vittnen = Togs på bar gärning av Fettot samt Skyggot.
Straff = Brottet preskriberas

Dagens sattyg - Kleta äggskal på lillebror

Brottsplats =Köket
Sattygets art = Kleta äggskal på lillebror.
Händelseförlopp = Modern ertappar Hulliganen med att placera kladdiga äggskal på Tuttmalens kala huvud. På bordet fann hon även det krossade ägget.
På sannolika skäl misstänkt för detta sattyg = Hulliganen
Medbrottsling = Gärningsmannen var ensam vid dådet
Bevis = Vittne samt fotobevis.
Eventuella vittnen = Togs på bar gärning av Fettot (modern)
Straff = Fick ett "Nej, Fy"