Gungor och Kumla anstalten

Nu känns det äntligen som ebolan är under kontroll. Alla mår bättre och jag kunde tom rasta både Näsapan, Torsten och till och med Exorcisten-ungen på gården en stund. De minsta dvärgarna hasade runt med sina bobby cars runt runt på den grusiga asfalten (det låter förjävligt) och sedan gick vi på äventyr till gårdarna runtomkring. Det är jobbigt när de vill gunga tycker jag. Finns det någon förälder som verkligen gillar att stå och putta fart om och om igen. Jag själv tycker att det suger, men man måste ju ibland för att inte vara en alltför kass mamma.

Näsapan blir vansinnig om han inte får rätt fart. Då brölar han argt under sin stora, slappa mössa -"Mäjja fat, mäjja fat!!! Och medan man puttar Näsapans gunga, så tjatar Hulliganen också om mer fart. Och så håller det på. Länge. Eller så står de och bråkar om samma gungjävel i en halvtimme. Fast alla är lediga och ser precis likadan ut. De hänger i gungan och sprattlar desperat som ilska små flatlöss, som om det vore det sista orakade könshåret i världen. Patetiskt.

Det var riktigt skönt ute. Jag kände mig lite som en nyutsläppt fånge från Kumla anstalten. Eller kanske Hall. Jag slog mig ner på en sandig bänk bredvid gungorna. Jag andades in den friska luften i mina rossliga luftrör och njöt av det starka solskenet i mina ljuskänsliga trötta ögon. Jag blundade och lyssnade på ljuden omkring mig. Vinden, de svajande ekarna, ett svagt ljud av fotbollsspelande målbrottsgrabbar med tuppröst borta vid skolan... En sopbil som sopade gatan. Ett flygplan. Det lät vår helt enkelt. Men min inre harmoni fick ett abrupt slut när jag blev avbruten av Näsapans evinnerliga tjat. -Mäjja fat, mäjja fat, mäjja faaaatt!

Därför tänker jag jobba i morgon. Nu räcker det. Basisten är också bättre och orkar ta hand om ungarna själv. Från att sett ut som en döende vattenbuffel, ser han mer ut som en något mindre gnällig och bajsnödig vattenbuffel.

 Men ungarna är ändå inte riktigt redo för dagis ännu. Man märker det, för de liksom brölar arg mycket tidigare än vanligt när något gå emot dem. De behöver de äta upp sig också. De har haft en diet som skulle få vilken anorektiker som helst alldeles grön av avund. En Paris Hilton-diet kan man säga.

Kumla anstalten. Precis som hemma.

Ebolaviruset sprider sig

Så där ja! Nu har fler anmält sig till VM-mästerskapet i Kräk-kaskad spelen 2012. Det känns kul med fler tävlande. Vi har ju så himla lite tvätt som det är nu. Kanske fler vill anmäla sig och spy ner lite sängkläder, madrasser, täcken och filtar. Det är bara att hojta till.

Som sagt. Ebolaviruset sprider sig. I går ringde Trotsmaskinen från skolan och mådde dåligt, så Basisten åkte och hämtade henne, sedan tog det väl ca en timme innan hon spydde som en räv i soffan. Hon påminde lite om den där lilla besatta flickan i exorcisten. Eller, ja, exakt faktiskt. Det enda som skiljer sig åt är att hon inte sagt "your mother sucks cocks in hell" till mig ännu. Men det kanske kommer, för hon är jävligt stingslig. Jag springer och baddar hennes panna och sköter om min lilla exorcist-unge så gott jag kan.

Igår insjuknade även Basisten och har legat och brölat och stånkat hela natten som en sårad, döende vattenbuffel. Så där höll inte jag på när jag var sjuk. Ja, just det, jag glömde. Han är ju en man. Nåväl, han fick en dosa snus av mig som tröst.

Men jag ser ljus i tunneln, för jag mår lite bättre, och Näsapan är så gott som helt bra, och Hulliganen har inte kräkts sedan i går. Och då kräktes han inte ens på mitt täcke. Jag hoppas bara att Hulliganen och Trotsmaskinen är bra tills på fredag för då ska vi till min vän i fucking Åmål.

Näsapan lämnar jag hemma med basisten, så han inte kommer bort på tåget. Såna där Näsapor kan man ju för bövelen inte ha med på tåg. Han skulle bara hoppa omkring på hatthyllorna och smita bort till resturangvagnen. I BÄSTA fall. Hulliganen däremot är en liten tågfetisch så jag förväntar mig att han sitter still och tittar saligt ut genom fönstret hela resan. Men visst kommer han säkert få ett och annat Torsten flinck-utbrott under helgen, men jag är mentalt förberedd på det. Om inte annat så kanske det finns nåt stackars barnlöst par i Åmål som kan tänka sig att adoptera en liten Flinck-kopia med hjälmfrilla.

Trotsmaskinen

Basisten

Alla vill kräkas på mitt täcke

Sådär ja. Nu är även min egen rufsiga Torsten Flinck och jag smittade. Vilken ebola, fy fan säger jag bara. Mitt luttrade täcke har nu hunnit tvättats ytterligare en gång. Sammanlagt tre gånger på nu. Varför ska alla spy på just MITT täcke! Det spelar ingen roll var jag gömmer täcket. Någon lyckas alltid spy på det i alla fall. Det skulle säkert inte spela någon roll om jag körde täcket ända till en sopstation i Säffle. Torsten skulle nog se till att pricka täcket i alla fall. På något sätt skulle han lyckas. 


Något däremot småbarnsföräldrar skyddar med sitt liv är den heliga bäddmadrassen. SÄRSKILT en bäddmadrass utan fodral över. Eftersom Torsten spydde ner hela min säng, så är hela det sårbara skumgummit blottat. I går kväll lade sig Flinck i framåtlutad sidoläge över min skumgummi-madrass på golvet samtidigt som han visade tecken på kväljningar. När jag försökte få bort hon drabbades han av ännu en av sina massiva fyraårs-hardcore-utbrott. Jag vet inte hur detta ska sluta. Just nu har Basisten tagit över så jag får vila. Jag tror jag behöver se en film nu. Något med mycket zombies, för det är terapi för mig. Inte ljudboken om mindfulness jag fick gratis häromdan, jag blir mest rastlös av att lyssna på sånt.


Här sitter jag och vaktar mitt täcke på sopstationen i Säffle. Hulliganen sitter hulkande på nästa tåg, för att hinna kräkas på täcket. 

VM i Kräk-kaskad 2012

Det är "VM i det stora kräk-kaskad spelen 2012" här hemma. Näsapan leder, för han är den ende tävlande. Näsapan är magsjuk, och därför så håller jag en rastlös Hulligan hemma i karantän för dagis skull. Men han är fortfarande frisk. Jag hoppas att det uppskattas. Jobbigt är det i alla fall, för han har ca 30 utbrott om dagen och påminner lite om Torsten Flinck med sitt labila temperament och sin råttfärgade hjälmfrilla. Han har något galet i blicken och det flyger både fjärrkontroller och trådlösa telefoner över hela vardagsrummet så fort han inte får som han vill.

Näsapan bara spyr och kräks. Mitt mjuka favorittäcke från Ica maxi har redan tvättats 2 ggr på ett dygn. Jag gissar att jag äger Sveriges mest luttrade och härjade täcke. Det är väldigt synd att inte småbarn kan pricka en spyhink, det vore så mycket lättare allting då. Nu sover näsapan äntligen vilket jag också skulle behöva göra, med det kan jag inte för Hulliganen måste övervakas noga innan han river hela lägenheten. Basisten jobbar och Trotsmaskinen är i skolan. Lycko dom.

De behöver sitta!!!

Aftonbladet

"En högvakt svimmade i stentrappan inför konseljen. Han fick snabbt hjälp att resa sig. – Fallet berodde på blodtrycksfall, rapporterar Aftonbladets reporter Mattias Sandberg direkt från slottet."

Jag anade att detta skulle ske. Det var bara en tidsfråga. Det är bara för att de inte får sitta ner de stackars satarna. De får säkert syrebrist under pälsmössan också. En uppmaning till Hovet. skänk högvakterna en varsin stol. Jag rekomenderar stolen Henriksdal från Ikea, för den matchar mössan. 

Oj, det var länge sedan, jag kompenserar.

Jag vet inte VAd som hänt med bloggen. En del (de flesta) bilder kan inte visas. Jag är mest ledsen över att min hårt arbetade röv i paint är borta. Jag arbetade sjukt länge med den.

Dålig uppdatering har det också varit. Och jag som skrev på nyårsafton att jag minsann skulle blogga på. Det är typiskt mig. Opålitligt humörmänniska. Det har bara varit så mycket den sista tiden, så jag har inte tyat med riktigt. Hur som helst så är vi sjuka just nu. Men jag är bättre på att uppdatera min facebookstatus konstigt nog. I brist på fantasi och som kompensation på dåligt uppdaterad blogg, så koppar jag in några fraser här nedan. Som en liten sammanfattning från den senaste tiden i mitt oglamorösa liv. En retroaktiv kompensation kan man säga.

Dåliga mammans senaste uppdateringar på Facebook. Håll till godo.
Jag vill inte sitta här i soffan med ebolahosta och med ett gult leksaksflygplan intrasslat i håret. Jag vill vara frisk och gå i skogen.


Dagen VAB-engagemang. (ja, jag har tråkigt) I min lokaltidning (kontaktannonserna) söker en Afrikansk, diskret man en vit fräsch kille.... Ett par rader nedanför söker en fräsch VIT kille en Afrikans man för diskreta träffar. Det är ju tamejfan helt strålande. Hur ska jag få dem att träffas! Borde man ringa och tipsa! Ja, för tänk om de är ämnade för varandra, själsfränder, men missar varandra. Picture it! Afrikanen blir utvisad och ensam i sin hydda med en skavande läpp-platta och den vita snubben gifter sig med en tjock elak Polack bara för att han inte vågar komma ur garderoben. Så förödande. Något måste göras!


Hemma pga av kombinationen vab och sjuk själv. Ont i halsen, stel i nacken och allmänt kasst mår vi. Försöker passa på att vika tvätt, men blir alldeles kallsvettig efter tre tröjor. :-/ Känns som ett tämligen smart val att inte gå i skogen tre timmar idag.


När mina barn blir tonåringar så ska jag INTE bli en sån där morsa som envist ska in och väsnas med dammsugaren i deras rum kl 9 på helgmorgnarna. Jag ser fram emot den dagen de sover till 13. Då ska jag också göra det.


 Varit på Ridskola med barn nr 1, där plötsligt två hästar började misshandla varandra helt hysteriskt i ridhuset. Det såg rätt... dumt ut. :-O Efter det, shoppat lite kläder och mat och dyl. Sedan blev det thaimat. supergott. Och nu dricker jag en Breezer mango (faaarligt god!) medan barnen leker. -"Vem vill vara Gladiatoooor!?!" -"JAAG vill vara kladdig Tooor!!" :-O


Hästarna ställde sig med rumpan mot varandra och började mata sparkar. Jag tänkte att det skulle se skumt ut om människor också slogs på det viset.... Såg verkligen framför mig hur ett gängslagsmål i Jordbro skulle kunna se ut. :-O




Om ni nu promt ska sätta en korv, gurka, ostbåge, fotboll eller dyl i halsen så gör det med fördel nära mig, för idag har jag gått en hjärt/lungräddningskurs på jobbet. Bara så ni vet. P.s. Vi lärde oss INTE att dra ut föremål i andra änden.


Sambon iväg och spelar bas, 11-åringen sitter inlåst som en liten Kumlafånge i sitt rum. (låser på insidan) Och Hulliganen och Näsapan leker i sitt rum. Snart läggdags. jag försöker bara samla lite kraft. Att lägga dem är som att fösa in en hjord rabiessmittade kossor i Texas. Och att lägga elvaåringen är som att försöka trycka in en sur, hal bläckfisk i en kaviartub. Typ så.


är lik Herr Tumnus. Faunen... Lika kort och märklig känner jag mig när jag pulsar omkring i den pudriga Narnialiknande skogen. Den gula labben vid min sida påminner faktiskt även han om Asslan. Blir lite paranoid när jag plötsligt hör någon närma sig flåsande bakom mig, tänk om det är häxan! Puh! Det var bara en skidåkare.


känner mig hjärnlobotomerad idag. All mental energi är totalt utsugen.


Helt slut efter jobbet idag. Skönt att det är helg. Det var isigt och rått i skogen. Kände mig som en gammal sleten Yak när vi mödosamt vandrade uppför snöiga, knöliga kullar i ett långt led.


Hon är bara 11... GAH! Hur ska det bli när hon är 14!? *ryser*


rast på jobbet, snart dax för prommis nr 2. Trött! Skulle helst bara vilja åka hem och lägga mig i ett skumbad. Men det är bara att dra på sig vandringskängorna och mössan och gå. gå. gå.


Dricker te och tröstäter en mockaruta... Fan, nu är det cocosflingor mellan tangenterna också. Jag måste tröstäta en till.


Gjorde bort mig på gymmet idag. Hade tränat klart och kände mig lite lätt slutkörd. Lyssnade fortfarande på hög rockmusik i mp3 spelaren medan jag vinglar in i omklädningsrummet. Och det kändes väl helt ok... Förutom att det var herrarnas omklädningsrum jag traskade in i. Jag hann tom hänga upp min ryggsäck på en krok innan jag tänkte: "Fa,an vad brudarna är stora och håriga på det här stället. :-/




Konstigt att man vaknar på sin första dag som 38-åring med en finne på näsan. Antar att det bara går utför nu. :-O


Idag har vi haft lite kalas och julgransplundring här hemma. Jag har tagit över en viktig tradition vi hade som barn när farmor levde. Hon delade alltid ut den obligatoriska julgransplundringspåsen till barnen innehållande lite godis samt kalastuta, ballong en frukt och en russin. DÅ kändes det ganska beiget med mandarinen och den lilla russinasken, men nu som vuxen är det tamejtusan kult. Så därför, nu för jag traditionen vidare. Moooahahaah.


Borde sova, men kan inte sluta döda zombies! :-O (Jag är ett stort fan av zombie Lane på facebook) 


Äntligen får man sitta en stund. Grabbarna sover äntligen och jag har hjälpt den förstfödde med grisarna. (marsvinen) Städa buren och klippa klor så sammanlagt tolv sprattliga hobbit-liknande fötter och trimma ner den ena som såg ut som en avdankad Burt Reinolds. Nu ser de lite mer civiliserade ut. Ja, för att vara marsvin i alla fall.


Nu är alla förkylda igen utom jag. När ska de fatta att det är bra att marinera sig i glögg.


Äntligen har jag ordnat en snarkfri zon som jag kan fly till nattetid. Annars är risken tämligen stor att ni får läsa följande på löpsedeln de närmsta dagarna: "Trebarnsmor försökte kväva sin snarkande sambo genom att pressa ner tre skitiga tubstrumpor i halsen. Kvinnan är efterlyst och skäligen misstänkt för dråpförsök." Vi har försökt prata med sambon, men han är för rosslig och hes för att kunna göra sig förstådd. En nära bekant har dock meddelat oss att han ständigt går barfota (även utomhus) och ser väldigt rädd och osäker ut.


Också avslutningsvis en liten fräckis på det:
En kvinna drar med sig en man hem från krogen och de hamnar direkt i säng. De börjar med missionären och killen drar på och ger henne vad hon tål rätt bra, när han plötsligt bara stelnar till och ser helt död ut i ögonen...
Gick det för honom nu, undrade hon, men efter bara fem sekunder sätter han igång igen och knu**ar på som fanken igen, för att plötsligt bara stanna upp igen och stelna till med helt död blick...
Men, tänker hon, vad händer? när han plötsligt drar på farten utav bara helvete igen och samma visa efter ett tag. Han stelnar till med död blick. Nu kan hon inte hålla sig längre.
- Vad håller du på med, frågar hon?
- Något jag lärt mig på RedTube, svarar han. Det kallas ”Buffrar”...


:-D

Gott nytt år!

I dag är det bråda tider. I dag är det ju nyårsafton! I kväll SKA jag fanemej bräcka Tyskan. Jag ska ha mer skumpa, snyggare outfit, fler raketer och en mycket coolare fest än henne. Som tur är så var Näsapan vaken till 3 i natt så mina ungar kommer vara mycket piggare och roligare än hennes trötta gnälliga ungar vid tolvslaget. Äntligen är alla friska också. Det ska vi fira.

Jag vet inte riktigt hur jag ska summera 2011. Det har varit ett ganska hektiskt och sömnlöst år tycker jag. Lite som kristina från duvemåla fast i en förort. Det har varit väldigt mycket sjukdom och spring till vårdcentralen i tid och otid. Egentid är något som jag sett långt fram i tiden. Jag ser fram emot ett 2012 med mer sömn och lite mer Dåliga mamman i fokus. Längtar efter lite mer egentid än när man står med händerna i en löddrande diskho. Helvetestrapporna får jag fortsätta leva med några år till. Men förhoppningsvis kommer grabbarna knata upp mer och mer självmant utan protester. Förhoppningsvis. Och förhoppningsvis kommer Näsapans Jackass-fasoner lägga sig en aning. Förhoppningsvis kommer Hulliganen bli lite med stabil i humöret och förhoppningsvis kommer Trotsmaskinen trotsa lite mindre.

Men det har också varit ett år med mycket kärlek, spänning och skratt. Det har varit "livet" som livet ska vara. Oro, motgångar, sorg, kärlek, kris och lycka i en blandad kompott. Min viktigaste önskan inför 2012 är att vi alla får vara friska.

Som sagt! 2011 var året då: Min morfar dog, Basiten började odla skägg, fjärrkontrollen försvann 43 gånger, jag aldrig kom i tid till jobbet, Hulliganen och Näsapan äntligen fick byta dagis (The house of terror) Trotsmaskinens undulat blev ihjälbiten av Tanthunden. 2011 var året då Trotsmaskinen fick tre marsvin och jag blev en anonym glöggalkoholist. Bland annat.


Nyårslöften? Nä, det är ingen idé att jag lovar något som jag ändå inte kommer kunna hålla. Men en sak är säkert, och det är att bloggande kommer fortsätta i samma anda som tidigare.

Önskar er alla därute ett riktigt gott nytt år!!!