Emohelg

Känner mig riktigt emo idag. Har jobbat som vanligt... Det var segt... Efter jobbet smög jag lite smått paranoid med hårdrock i öronen mellan hyllorna på Ica Maxi. Kände inte för att träffa någon. Barnfri helg, så min inhandling kändes minst sagt labil. Mat och blöjor eller Groggvirke, en kajalpenna och partyhattar?  Det är frågan. Vad händer ikväll liksom? Det slutade med att jag sket i att handla mat.. Blev lite helggodis bara.

Smög hem i mörkret, slängde mig i badet och stirrade en lång stund på tre badleksaker i form av två Viking Line båtar samt något som liknar en slida med ögon. Nu njuter jag av tystnaden bara och kommer nog ligga i soffan hela helgen. Jag behöver ladda mina batterier. Vila öronen, slippa svara på hundra frågor, slippa koncentrera mig, bara lägga ner hela hjärnverksamheten. Jag ska låta min hjärna ligga i koma i två dagar. Den BEHÖVER det. Kanske Kolla på nån blodig zombiefilm och äta av mitt tax free godis. Ja, såna saker som varenda  småbarnsmamma borde göra ibland UTAN att känna press att göra något "nyttigt" under helgen.

Middagstips tack

Vad kan jag göra med dessa ingredienser? Proteinpulver, fiskpinnar, två halvruttna bananer, en flaska absolut vodka och en halvsugen grön karamell från Cinderella.

Ett hemligt meddelande

Nämen se där. En liten morgon överraskning. Eller kanske ett litet kryptiskt meddelande. En kladdig begagnad karamell intorkad på koftarmen. Ursprung: Viking Line cinderella. Misstänkt gärningsman: Näsapan.

Inte så mycket att orda om

Det är väl inte så mycket att orda om den här dagen. Barnfritt unkisliv kan man väl kalla det. Ett liv då man kan sticka sent till jobbet (och ändå komma i tid!) eftersom man bara behöver klä på sig själv och inte två slingrande barnkroppar. Dagar då man kan laga en hafsig märklig middag bara för överlevnads skull. Skita i att diska. Gå till gymmet och träna samt snegla på snygga killar, för att sedan utsvulten på närhet bege sig hem för att dra på sig ankmössan och hoppa in i duschen. Ja, typ en sådan dag.

Och nu den berömda pappa-veckan

Det är nu första kvällen då Hulliganen och Näsapan har åkt till sin ömma fader. Pappa-vecka! De första timmarna känns olidligt ensamt. Saknar dem så det värker i hjärtat. Ingen som öser ut, slår, kladdar, vrålar, pussar, bråkar, gråter, kramar, gosar och säger att jag mina tuttar är som gossedjur och att de hänger långt ner. Ingenting av allt det. Ena veckan allt och den andra veckan inget. Det känns märkligt.

Som tur är så brukar Trotsmaskinen hänga kvar hos mig några dagar extra för att få lite egentid med mig utan brorsorna. Då brukar vi göra sånt som gör en till en lite typiskt dålig mamma. Typ käka godis mitt i veckan och titta på film lite för sent fast det är skoldag. Eller så åker vi till närmsta zoo och köper en massa djur. Typ två duvor och en hamster.

Plötsligt händer det

Jag kanske inte är så dålig trots allt.

Hittat appen

Nu har jag äntligen hittat bloggers app till mobilen. Om den funkar bra så kanske jag stannar här. För övrigt har vi en vanlig vabb dag i snorets tecken med spridda leksaker och odiskad disk. Måste försöka städa lite idag. Huliganen roar sig med att spela en extremt enformig "troodeloo" ( trudelutt) på sitt leksakspiano. Näsapan är ovanligt lugn just nu.