Jag och min syster Virro-Balrog snackade om det häromdan när vi satt och käkade mina otroligt fula lussebullar. Vad dumt det skulle bli om vuxna betedde sig som barn. Springa runt och snubbla, skrika för ingenting och härja och ha sig.
Om jag vore 1,5 år skulle jag inte ha mp3-spelare tex. Nä, jag skulle ha en sån där klumpig speldosa i tyg med dragsnöre och plingmusik. Nu i ro slumra in skulle det vara, för det går ju bara att ha en låt. Jag skulle sitta där på bussen och lyssna hela vägen till jobbet. Många gånger skulle det bli. Förmodligen runt 142 gånger om det är till Gullmarsplan jag ska.
Men ibland vill man ju läsa på bussen, och då skulle jag fiska fram min lilla bildbok i tyg. Jag skulle intresserat skåda den glada hunden på sista sidan (sid 4) läänge. Jag skulle peka och berätta för mina medresenärer om den glada hunden. Hela vägen till Gullmarsplan. Men de skulle även få veta att det finns en anka på sid 2 också... Och att den säger "kvack, kvack"
Jag skulle leka på bussen, springa fram och tillbaka ända tills jag tappar balansen i en kurva. Då skulle jag gråta häftigt och högt samtidigt som jag har en två meter lång dräggelsträng som aldrig tycks gå av.
Väl på jobbet skulle jag rita på väggarna med tusch och jag skulle bli rasande om jag inte får den största bullen på fikarasten. Då skulle jag skrika och sparka på kopiatorn ända tills den dumma tanten ger mig bullfan.

1 kommentar:
det är fan nästan så att man får lust att prova. jag VILL grina sådär på bussen, med drägelsträng hängandes från hakan. och skrika kvack-kvack. och testa ALLA vattenpölar, åka rumpa i varenda liten snöhög som korsar min väg. håhåjaja, det var bra mycket roligare förr ;)
Skicka en kommentar