Rumpelukt och skitsnack

Jag har precis tröstätit upp nr 24 i barnens chokladkalender som bestod av 2 folieklädda, röda små tomtar. Det fixar sig, för det är långt till julafton.

Jag känner mig helt knäckt på barnen idag, så jag hyser inga skuldkänslor i vilket fall som helst.Trotsmaskinen är hemma från skolan idag och de minsta 2 har kinkat och skrikit hela dan känns det som.

Och BAJSAT! De har bajsat kopiösa mängder idag. Har man bara ett litet blöjbarn så blir det inte så många blöjbyten att tala om direkt... men när två sätter igång är det inte nådigt. Jag blir lika förvånad varje dag över skillnaden mellan ett blöjbarn och två. De har varvat varandra hela dan. När jag precis är klar med Hulliganen som inte är en lek att byta på, så är det Tutt-Malens tur.

Hulliganen är hemsk att byta på ty han snurrar runt som en nilkrokodil med klaustrofobiska panikattacker på skötbordet så man får skit ända upp till armbågarna. Jag hatar det. Tung har han blivit också. Det börjar kännas som att byta blöja på en gammal stor fet gubbe. En senil gubbe med afasi samt den där sjukdomen som gör att man är hårlös. Utom på huvudet....

Därför brukar jag numera duscha hulliganen istället. Jag bryter snart ryggen av mig annars. Man ska inte lyfta upp stora gubbar på skötbord. Det blir bara jobbigt.

Jag hatar att få bajs på mig. Ibland är det svårt att få bort lukten. Rumpelukt kallar jag det. Det är ett fenomen som kan inträffa om bär otvättad, naken unge på armen. Det blir som en osynlig stämpel på underarmen som luktar rumpa. Är rumpan riktigt ofräsch kan det t.o.m bli en brun blomma. Som en ful tatuering. Som en gnuggis med bajslukt. Det är inte kul.

Då får man tvätta och gnugga som en galning. Ofta räcker inte handtvålen, den är för mild. Det enda som händer då är att det bildas en riktigt otäck blandning av bajslukt och tvållukt. Det är nästan värre än bara bajslukt. Men bara nästan. Man skrubbar och gnuggar förtvivlat med allt man kommer åt, duschkrämer, shampon med olika dofter, diskmedel, ajax, toalett-doft-sprayen mm. Jag avråder dock medel med rosdoft. Ros och bajs är en fruktansvärd blandning. Jag höll på spy.

Då är Tutt-Malen lättare att byta på, förutom att han brukar pissa på mig, och så sparkar han mig hårt på tuttarna med sina små knubbiga hjulben. Han är totalt respektlös.

När man ammar luktar inte bajset så mycket och det är positivt. Men det är väldigt smetigt och kletigt och rinner ofta genom body, bralla och allt. Då undrar man hur denna lilla, lilla kropp kan producera så mycket skit! Det är helt fantastiskt. Vid dessa situationer är det lika bra att ställa sig själv med ungen i duschen på en gång, för det är omöjligt att ta reda på skiten utan att se ut som bajsmannen själv.

Nu vaknar snart bajsmaskinerna så jag tänkte ta och äta något innan det är för sent. Jag blev inte mätt på två chokladtomtar.