KAAIKKAAIN! betyder ankan

Vad jobbigt det måste vara att inte kunna prata, och ännu jobbigare är det när man inte förstår vad folk menar. Stackars ettåringar!

Tidigare i dag sprang Hulliganen efter mig som en liten ankunge och gnällde, kaikaaan! Jag sätter mig på Hulliganens nivå, dvs några centimeter från marken, ser honom rätt i ögonen och försöker förstå. Han stirrar frustrerat in i mina ögon med sina små melerade ögon med de madrasstjocka, långa ögonfransarna. Han upprepar.
Kaaiiikaaaaan!!! Han spänner sin lilla kropp och pekar mot datorn. KAAAIKAAIN, KAAAIKAN, KAAIIIIKKAAAIN!!!!!

VAD!??... Menar du kaka? Frågar jag försiktigt.
Hulliganen blir nu alldeles galen! KKKAAAAIIIKAAIINN!!! KKKAIIIKAN!!

Jag fortsätter. Vad vill du då!? Kakan, kam, kaktus, klaustrofobi, kampanj? Datakampanj?? Är det rea någonstans? På Siba?? Elgiganten!? Vad Hulliganen?

Även Trotsmaskinen som inte längre hör sitt barnprogram försöker tolka sin lilla arga lillebror.
-Han kanske vill fika, mamma? Föreslår hon. Hulliganen hör Trotsmaskinens förslag varpå han slänger sig på golvet och börjar gråta förtvivlat. Hulliganen vill då fan inte fika. Det märks.

Han fortsätter envist peka mot dataskärmen. KAAAIKAAIN, KAAAAIKAAAN, KAKKKKIIKAN!!!
Jag lyfter upp min frustrerade son, sätter honom framför datorn och ber honom peka.
Vad, Hulliganen!? Visa!
Hulkande och snörvlande pekar han med sitt lilla, lilla kladdiga finger på en liten ikon...
Han pekar på Ankie och pyttespelet.

Mäh Åhh! Varför säger du inte derrå, hör jag Trotsmaskinen sucka i bakgrunden.

Nu vet jag att kaaaikaaain betyder ankan.