Jag har börjat smyga med mitt sjukliga chokladbegär. Jag vill inte att trotsmaskinen ska ta efter mina dåliga ovanor, så idag har jag smusslat som en heroinmissbrukare med min chokladkaka. I affären fintade jag henne så att den kunde slinka ner i korgen obemärkt. Men det var inte särskilt svårt faktiskt.
Barn är så otroligt lättlurade, har ni tänkt på det” Man kan peka åt vilket håll som helst och hojta -”Kolla en elefant!” och ungen får ett totalt nollställt uttryck i ansiktet och börjar cirkulera runt, runt och flackar med sin lilla naiva blick i hela affären, ”var då, var då mamma! Jag ser inte”
Medan de snurrar runt så där förvirrat kan man i stort sett utföra vilka handlingar som helst så länge de letar, ty de befinner sig i någon sorts trans. Helt borta i kolan! När de fått tillbaka sinnesnärvaron har man hunnit packa en hel kundvagn full med choklad. Skitbra!
Nu sover den lilla lättlurade ungen medan jag kan äta choklad hela natten om jag vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar